Svenska resebloggars septemberutmaning fortsätter och jag hakar på! Idag är det resesällskap som gäller.
Mina resesällskap varierar, men mina kameror finns alltid med, så jag kan uppleva mina resor om och om igen, när det passar!
Efter en safari i Kenya med många häftiga upplevelser var det ljuvligt att vila upp sig en vecka på Zanzibar.
Det mänskliga resesällskapet, min man, uppskattade det lika mycket som jag.
Trots att vi inte gjorde så mycket dom första dagarna, så hade vi en del att titta på.
Nja, helt stilla satt vi inte på våra breda bakar. Vi följde med den här massajen ut på den nästan torrlagda stranden vid lågvatten och han kunde visa oss vad som blev kvar när vattnet drog sig tillbaka!
Exempelvis den här sjöstjärnan som låg i en liten pöl som inte hade blivit helt utan vatten.
En kokoskrabba, som inte behövde vatten, utan hellre klättrade på trädstammar!
När vi kom tillbaka såg vi den här mannen som använde stranden för att ta sig hem eller någon annanstans.
Jag höjer mitt glas för en skål till mitt ständiga resesällskap, mina kameror. Utan dom hade inte detta inlägget varit möjligt!
Mina kameror på Zanzibarresan var Panasonic Lumix och Nikon D3100, numera får Nikon D5300 följa med för D3100 har gått i pension!
