Vad är en visarun kan man ju fråga sig.
När du kommer som turist till Thailand med flyg så får du automatiskt 30 dagars visum, men ska du stanna längre blir det genast lite krångligare. 30 extra dagar kan du få på ett immigration kontor och det kostar en slant.
Den som vill stanna mer än 60 dagar kan gå till konsulat eller ambassad innan avresa från Sverige. Vill du stanna mer än 90 dagar är det double entry som gäller och då måste man göra en visarun och lämna landet för att aktivera dom sista 60 beviljade dagarna.
I den östra delen av Thailand är det ofta Kambodja som gäller. Jag visste inte ens att Kambodja är ett kungadöme, men är det någon som har hört talas om Norodom Sihamoni? Nä, tänkte väl det. Han är kung över ett mycket fattigt land. Trots att kriget är slut sedan nästan 20 år är delar av landet minerat och många skadas och dödas av minor varje år.
Vi börjar närma oss gränsen och vissa har sitt eget sätt att fördriva tiden.
Det är otroligt många människor som passerar gränsen varje dag.
Jag blev förvånad när det var fritt fram att ta bilder överallt. Kopia på passet och två nytagna kort ville dom också ha. Dessa hjälpte till med alla papper. Det är inte lätt med alla krulledutter som ska skrivas. Kostnad 1800 THB ungefär 450 SEK
Varor till Kambodja körs på alla möjliga sätt över gränsen.
Bron går inte över floden Kwai, utan mellan Thailand och Kambodja. Flaggorna byts från Thailändska till Kambodjanska mitt på bron.
Lamporna på bron är riktigt fina. Typiskt för den delen av världen.
Det är otroligt mycket gränshandel och många människor gick över gränsen och veckohandlade. Lite som norrmännen gör i norra Bohuslän.
När vi var där så var vi de enda falangerna (västerlänningarna) och många var nyfikna och tittade lite extra på oss.
Krångligt kan man tycka att det är för att få stanna lite längre i Thailand, men det var faktiskt en trevligt utflykt, även om vi var tvingade till det!
