Igår eftermiddag körde vi mot Stala Bygdegård på Orust och skulle ha en helkväll med god mat och härlig musik. Vi startade med att köra lite fel. Bygdegården låg mitt ute i ingenstans och vi vände ca 100 meter innan vi skulle varit framme. Så småningom kom vi fram och var i tid.
Hoppsan, några man kände. Biggan, Fenixmona och hennes Bosse hade hur roligt som helst, medan Monas son tittade på.
Först ut på scenen var det här gänget värdar för arrangemanget.
Simon vad tänker du på?
Spacehunterbröderna. Fulla i sjutton så här innan det var dags för dom att gå upp på scenen.
Banden avlöste varandra och nu var det dags att bryta taffeln. Dvs. Man tog bort en massa bord i mitten för det skulle bli dans. Detta innebar att ca 50 personer inte längre hade någonstans att ta vägen. Ståplats eller en stol utmed väggen var vad som erbjöds. Jag kan gott erkänna att jag blev fly förbannad, när bord och stolar bara togs bort. Jag hade inte tänkt mig bli panelhöna utmed väggen eller stå upp hela kvällen. Jag förstår att trycket är hårt på att komma in, men då gäller det 1. att skaffa större lokal. 2. Neka folk så att alla kan ha en plats att sitta på hela kvällen.
Mole himself. Sångare i The Spacehunters den här kvällen. Hes som en korp, men glad som få.
Äntligen kom dom och visade var skåpet ska stå!
Den här grabben (Tomson) kan hantera en gitarr!
Tomson är absolut inte ensam. Simon, Roger och pappa Sören är superduktiga musiker.
Mole sjöng och visst hördes det att han var hes, men sjunga kan han!
Fullt ös på dansgolvet exakt där borden stod när vi åt. Till kaffet och tårtan fick man klara sig bäst det gick…..
En till som diggade stående!
Det var inte bara jag som for runt med kameran. Det fanns fler paparazzis där!
Kvällen var fantastiskt trevlig om vi hade haft en plats hela kvällen hade den varit kanon!
