Vi klättrade så högt vi fick i Carlstens fästning och utsikten gick inte av för hackor! Så läckert!
[portfolio_slideshow]
Jag hoppas ni vågade klättra med mig allra högst upp! Några bilder är zoomade så det ser inte så högt ut! 😉
Etikett: Marstrand (sida 1 av 1)
Igår avslutade jag inlägget (länk) med de tre fångarna som satt ensamma i var sin cell i fem år utan att träffa någon annan än prästen. Två dog ju och den tredje blev galen och ritade med sitt blod på väggarna.
Om någon undrar hur dom fick sin mat – så har ni svaret här. En liten lucka i väggen. Dörren öppnades inte.
Den mest berömde av fångarna var Lasse-Maja. Här ser ni ingången till den cell han satt i.
Lasse Maja eller Lars Molin son han egentligen hette, slog sig ihop med en kvinna som hette Maja. Lars klädde ofta ut sig till dam och begick då massor av brott. Hans stöldturné blev känd i landet och polisen blev på sin vakt. 1811 åkte han fast och var då bara 26 år gammal. 1813 kom han till Marstand och efter en tid kom officerarna på att han var duktig på att laga mat och fick bli kock. Han delade den här cellen med 19 andra!
Här höll Lasse-Maja till på dagarna när han arbetade som kock. Han hade lärt sig att laga mat när han gick omkring i kvinnokläder och hade ett arbete. Han lyckades rymma en gång, men togs fast och kom tillbaka till fästningen.Han blev så småningom benådad av Karl XIV och släpptes fri efter drygt 25 år som livstidsfånge!
Den stora borggården. Till vänster ser man kommendanthuset – det låter hårt.
En genväg i fästningen,
Det finns ett nät av lönngångar som bl.a kunde användas vid angrepp på fästningen utifrån.
Vi behövde inte använda lönngångar för att hitta ut, men vi var nästan ensamma därinne och fästningen var låst, så jag fick ringa efter assistans så vi kom ut.
Självklart klättrade vi högst upp i tornet där vi hade en helt otrolig utsikt! Om ni vill så kommer bilder därifrån i ett annat inlägg!.
Jag vet att ni är många därute som läser Ann Rosmans böcker. Hon skriver deckare från Marstrand i dåtid och nutid! Jag har fått en del förfrågningar om själva fästningen och jag har en del bilder från förra veckan, som räcker till två inlägg. Här kommer det första!
Silhuetten av fästningen syns på mils avstånd från ön. Marstrand låg perfekt till för att försvara Sverige. Inloppet till och genom Marstrand frös aldrig och därför var det perfekt för handels och krigsfartyg att använda hamnen även på vintern. Fästningen tog 200 år att bygga färdigt 1658 började man och på 1800-talet ansågs den vara en av Europas starkaste fästningar!
Ammunition behövdes och det här är kruthuset.
Fästningen användes också som fängelse. Det fanns tre sorters fångar på Carlsten.
- Arbetsfångar fick Marstrandsarbetet och det var lagens strängaste straff. Det var samhällets mest kriminella. Några var också lösdrivare utan jobb och skulle sitta där tills dom hade skaffat ett jobb. Hur skulle det gå till när dom satt där.
- Statsfångar satt ofta för landsförräderi, smädelse av kungen eller högre tjänsteman.Om man ville bli av med någon oliktänkande var det ett sätt att sätta dom på fästningen.
- Bekännelsefångar: Om man inte kunde bevisa att någon hade begått ett brott fick dom sitta inspärrade tills dom erkände och då blev det en ny rättegång! Fruktansvärt!
Dom två sista bilderna är från smedjan.
Tänk om den här väggen kunde tala.
Kyrkan är från 1840-talet. Det kristna budskapet skulle präntas in i dom som var på fästningen.
Naturligtvis fanns där en galge som kunde användas vid behov!
Det prövades något nytt: Philadelphiamodellen. Det innebar att man hade tre celler med en person i varje. Där skulle dom sitta i fem år utan att träffa någon annan än prästen. Två av männen dog och den tredje blev galen. Han skavde sina fingrar mot muren tills huden försvann och målade väggarna med blod. Lite finns kvar i den här cellen.
Det var alltså ingen trevlig plats vid den här tiden!
I nästa inlägg från fästningen kommer vi att få se hur Lasse-Maja hade det och vem han var!
Jag hade den goda smaken att glömma min jacka på Bergs Konditori när vi var i Marstrand i måndags, så vi åkte dit idag igen.
Det var gnistrande klart vatten och en strålande sommardag med 24 grader idag 6 september.
Båtplats alldeles intill sin sjöbod, modell större.
Solen smekte havet och klipporna med sina strålar!
Folk passade på att sola och bada.
Självklart klättrade vi upp i fästningen och högst upp i tornet.
Utsikten är bedövande högst upp i Carlstens Fästning.
Här kan man se inloppet till Albrektsunds kanal, som är oerhört vacker.
Marstrand i mitt hjärta! Hit kom jag ofta med mina föräldrar med båt när vi skulle ”bunkra” och fylla på matförråden! Då var jag bara en liten flicka!
Själva fästningen kommer i ett senare inlägg!
Marstrand har för alltid en stor plats i mitt hjärta. Vi bodde inte långt härifrån på somrarna när jag var liten och vi tog båten till den lilla ön varje gång vi skulle handla.
Ni som har läst Ann Rosmans böcker känner er hemma här.
Här på Marstrands Värdshus hade vi en gång med oss goda vänner på middag och den familjen smakade glass här för första gången. En av sönerna utbrast: Det är ju kallt, varför kan man inte få varm glass.
Massor av läckra båtar ligger här.
Grand Hotell Marstrand ligger vid Paradisparken och när jag var barn spelade man musik i den lilla paviljongen. Det kanske man gör fortfarande vid vissa tillfällen.
Det var ingen idé att åka tillbaka när jag var barn om jag inte fick saft och kanelbulle på Bergs Konditori. Ett måste redan då!
Norra inloppet till Marstrand.
Längst ut på udden ligger PG Gyllenhammars förra sommarställe. Förekommer i Ann Rosmans första bok.
Såsen, eller Societetshuset, som invigdes 1887. Oscar II och hans gelikar höll till här. Då gick det hett till! Undrar hur många det är som har kungligt blod i sina ådror efter Kungens framfart där.
Det är aldrig långt till havet på Marstrand.
Det är bara att njuta!
Södra inloppet till Marstrand. Längst bort i mitten på bilden är inloppet till Albrektsunds kanal.
Det var många människor i rörelse på Hamngatan idag.
En plats för trötta fötter och tomma magar.
Underbara ljuvliga sommar!
PS. Om du inte har läst Ann Rosmans böcker – så gör det! Dom är bra!
