Dom lämnar familjer, vänner och trygghet hemma i sitt land och åker till krigshärjade länder. Dom åker ut när en katastrof har inträffat, allt för att dom brinner för att hjälpa. Dom stöder, stöttar, utbildar och hjälper civilbefolkningen på alla sätt och lever under verkligt miserabla förhållanden under tiden.
Dessutom är hjälparbetare allt oftare måltavlor i konflikthärdar. Trots det åker dom ut igen och igen. I år har 34 dödats enbart i Afganistan. Det är skrämmande läsning, när folk inte vill att deras lidande civilbefolkning ska få någon hjälp utifrån!
Det finns många organisationer, men den som står mig närmast är Läkare utan gränser, som finns överallt där det behövs!
Tänk om alla vi här hemma kunde hjälpa någon i vår närhet med något varje dag, så skulle Sverige vara ett lite varmare samhälle!
