Vi försöker gå en ganska lång promenad varje dag om inget annat kommer emellan. Jag har hört att det ska vara bra att röra på sig och låta soffan stå och lufta sig under tiden. I morse kom vi på att det var länge sedan vi gick utmed Säveån.
Bästa vägen ner till ån var via Kvibergsnäs (Kvibergsnäs är i dag det enda landeriet inom Göteborgs gränser som även har sina gamla ekonomibyggnader kvar. Dess mark började förmodligen att bebyggas redan på 1690-talet) trodde vi…..
Fel hade vi. Numera är det bostad, så det var inte bara att gå rakt fram ner mot ån.
Finns det någon frivillig som vill klippa gräset här?
Till slut hittade vi en stig ner till ån och det första vi såg många blommor av den här sorten. En AMA-lavendel kanske?
Äntligen hittade vi rätt och sakta flöt ån förbi oss.
Det är nog dags att röja på vissa ställen…..
Björnlokan växer här i stora mängder och kan orsaka stor sveda om den kommer i kontakt med huden hos människor. Björnloka innehåller furanokumariner som är irriterande på hud, särskilt om huden utsätts för solbestrålning. Inte kul alls.
Småbåtsägare kan få en plats här. En del båtar ligger fortfarande på land. Ingen kan ju skylla på en dålig sommar!
På andra sidan ån är det en åker av bara björnloka. Där har man ännu inte försökt att bli av med dom.
Lite längre upp mot Lerum finns det laxtrappor och ån är 130 km lång och rinner så småningom ut i Göta Älv i Göteborgs hamn. Paddan kör vissa turer om året en bit upp mot Partille!
Det blev en rejäl promenad och kropp, muskler och andra delar av kroppen tackar så mycket!
