Vårt blåmespar har fullt bestyr med att mata sina ungar nu.
Här kommer det lite mat! En delikat larv. Vilken lyxlunch det ska bli!
Jag måste kolla först så ingen snor maten!
Det var ett himla tjat! Ni ska få!!!
Vi ser att både mamman och pappan har jobb från gryning till sena kväll med att skaffa mat till sina små. Det är bara några minuter mellan varje gång någon kommer med en larv. Ibland slinker båda föräldrarna in i holken samtidigt!
Jag är så nyfiken på hur det ser ut därinne – hur många barn har dom fått osv.
Nästa år önskar jag mig en kamera som vi kan sätta in i hyreslägenheten som dom har!
Fågelungen
Små, små fågelungar sova i sitt bo.
Lilla fågelmamma får då litet ro.
Hon brukar flyga hit och dit
och söka något gott,
ty barnen ha så stor aptit
och aldrig nog de fått.
Små, små fågelungar inte flyga kan.
De kan bara gapa säga pip ibland.
”Om ni gör som mamma gör,
så kan ni flyga snart,
nu vingen upp och ner vi rör,
nu flyger vi med fart.”
Liten fågelunge är på marken kvar,
kunde inte flyga, glömde hur det var.
Han viftar så med vingar små,
men kommer inte opp,
han ropar på sin mamma då,
han gör små skutt och hopp.
Två små barn i skogen gå att plocka bär.
De hör någon pipa, undra vad det är.
De till den lilla ungen går,
de sakta lyfter den.
Då luft han under vingen får,
han flyga kan igen.