….. så här i mörkret och kylan skulle inte vara helt fel.
Vi åkte iväg en senhöst för inte så länge sedan och startade med en safari i Kenya och slappade sedan en vecka på Zanzibar.
Zanzibar tillhör Tanzania, vars namn kommer av TANganyika och ZANzibar plus I och A, som jag tror betyder Internationell Association. Rätta mig gärna om jag har fel angående de sista bokstäverna.
Efter en hektisk vecka på safarin med tidiga mornar och ibland sena kvällar, var det som att komma till himmelriket.
Det växlar otroligt mellan ebb och flod. Om flickorna hade kommit några timmar senare, skulle det vara läge för att ta en simtur!
Jag njuter v att tänka tillbaka på det här och kylan känns lite mindre. I alla fall inuti mig!
Vid lågvatten gick man flera hundra meter ut från stranden och letade mat i små gropar. Några fiskar blev kvar när vattnet drog sig tillbaka och dom blev lätta att plocka!
Kokoskrabban, kokostjuv eller palmtjuv, är en eremitkräfta och världens största landlevande kräftdjur och ett av de få som klättrar i träd.
En kokoskrabba kan bli upp till 40 centimeter lång och kan väga upp till 5 kg. Kokoskrabban bär inget skal med sig som vuxen, utan gör sig av med det vid 2 till 3 års ålder och en längd under 2 centimeter. Ett häftigt djur. Jättekul att vi fick se den.
Nu var det högvatten. Hela lagunen var helt torrlagd när det var ebb!
En cool kille!
Välkomna in – förresten han var på väg ut. Det får bli en annan gång!
Frukostdags – utsikten från matsalen var inte något att klaga på.
En champagnefrukost tillhör inte våra vanliga rutiner i det kalla Sverige!
