I oktober när mörkret faller tidigare och tidigare, är det dags för Ljus i Alingsås som återkommer varje år. Ljussättare från hela världen sätter färg och ljus på Caféstaden några mil öster om Göteborg. Vi brukar försöka att åka en gång varje år för en promenad i mörker och ljus.

Vi startade vår ljuspromenad på torget i Alingsås och visste inte riktigt hur vi skulle gå. Efter en stunds virrande hittade vi en karta så vi kunde börja leta efter de olika installationerna.

Efter en liten stund kom vi fram till Landskyrkan från 1700-talet som var vackert upplyst!

Vi rundade kyrkan och gick vidare mot mera ljus. Vi var inte ensamma även om det ser så ut på bilden.

Vatten och forsar är alltid fint att ljussätta. Tyvärr kan ni inte höra hur fint det låter. Vi hörde på långt håll det porlande vattnet. Mysigt.

Vi tyckte att det var ganska långt mellan de olika stoppen. Desto trevligare när vi hittade rätt ställe. Ska jag vara ärlig kunde man bara följa alla andra som var ute på ljussökeri! Det var nästan som ett lämmeltåg.

Här växlade ljuset i olika färger hela tiden så vi blev stående där länge medan vi njöt av skådespelet.

Mitt i bostadsområdet stod ett upplyst tipi. Saknade lille Hiawatha och hans vänner.

Kvällen börjar lida mot sitt slut och vi har inte långt kvar innan det är dags för resan tillbaka till Göteborg.

Det var 5 plusgrader och helt vindstilla vilket är perfekt för en oktoberkväll i Alingsås.

Lights in Alingsås kan man uppleva mellan 1 oktober och 7 november 2021. Upplevelser, frisk luft och lite motion kan aldrig vara fel!

Vi fick biljetter till Musicalen Sound of Music på Lisebergsteatern och naturligtvis åkte vi dit i ösregn. Den här musikalen är kult och det skulle bli roligt att se den igen efter många år.

Det var fler är vi som hade trotsat vädret för att äntligen komma ut på evenemang.

Redo för att njuta av föreställningen. Tyvärr var det fotoförbud, så ni får nöja er med ridån!

Förställningen är slut och vi är tillbaka i ösregnet. Jag kan konstatera att Sound of Music om familjen von Trapp som flydde från Österrike undan nazisterna fortfarande både rör och berör. Hela historien är delvis sann och vill ni läsa om Maria von Trapp kan ni göra det HÄR och om Georg von Trapp HÄR

Maria och Georg von Trapp. Maria född 1905 i Wien och död i Vermont, USA.

Georg född 1880 i Zadar, Österrike-Ungern numera Kroatien och död 1947 i Vermont, USA!

Hela Liseberg förbereder sig för Halloween. Jag hade gärna gått en promenad runt och tittat på allt dom har gjort, men ville inte sätta mig ”dyngevåt” i en bil sedan!

Ha ni möjlighet att se Sound of Music någonstans så gör det! Den håller idag också tycker jag!

Varje morgon startar vi med en liten ingefärssup eller shot om ni hellre vill kalla det så.

Jag vet att det är många som gör som vi och gör det själva. Det behövs inte många ingredienser, bara ingefära, citron, honung och naturligtvis vatten.

När citronerna och ingefäran är sköljda är det till att kavla upp ärmarna och jobba. Nåja, maskinen gör det mesta jobbet.

Den rivna ingefäran lägger vi i en kastrull för uppvärmning till absolut max 60 grader. Det gäller att kolla noga.

Dags att sila den varma ingefäran.

Under tiden som allt svalnar pressar jag citronerna. lägger i honungen och till sist citronsaften. Jag tycker att det blir både starkt och gott!

Jag vet inte om det hjälper mot inflammationer, men tron försätter berg.

26 september 2021 0ch 20 grader varmt. Vad passar bättre än att ge sig ut i naturen och valet föll på en promenad utmed Säveån. Vi åkte till Kåhög, ett litet samhälle i Partille kommun, som är en helt ny promenadsträckning för oss.

Vi gav oss direkt ut i spenaten som Lena Nyman skulle sagt! Vi valde sträckningen som går mot Jonsered, ett gammalt brukssamhälle en bit bort!

Det är strömt där vi började och alldeles intill brukar det anordnas ett badkarsrally, jag tror att det är på våren.

Promenaden fortsatte och det är ganska smalt ibland. Lite lurigt om det kommer en cykel i full fart. Det gäller att vara uppmärksam.

Säveån är inte bara fin att titta på, under ytan händer det saker också. Man kan fiska lax och havsöring utmed ån vissa tider på året. Då gäller det att ha en laxtrappa så att laxen kan ta sig fram!

”Säveåns lax har bedömts vara en av de få kvarvarande genuina laxstammarna i landet. Säveån har också på grund härav klassats som riksintressant enligt naturresurslagen, varför Natura 2000-områden och naturreservat bildats.” Jonseredsvattnet, Säveåns laxfiske.

Vi blev stående en stund och tittade på den lilla kanalen längst ner i berget och undrade vad det var, men inget hindrar oss för att ta reda på vad det egentligen är.

Vi tittar lite närmare på det lilla valvet och vet nu att:

Det är en sprängd tunnel genom berget, och genom denna tunnel rinner Säveåns vatten. Man kan urskilja årtalet 1898 i ”ramen”.

På andra sidan tunneln finns en grävd kanal ” Kraftverkskanalen. Kraftverket byggdes 1901-1904. Det var spännande saker på den tiden Så spännande att Oscar II var här 14 september 1901 och skrev sitt namn i berget (vi såg stället där han skrivit sitt namn, men det blev ingen bild där.)

Hans besök firas varje år 14 september just på den här platsen av Sällskapet Oscar II:s vänner, som är en underavdelning till Jonsereds Hembygdsförening!

Vi valde att vända och gå tillbaka på andra sidan Säveån och passerade Jonsereds fabriker som har en intressant historia.

En härlig promenad blev blev det utmed Säveån!

Vi åt Napolitansk pizza för första gången i fredags, på inrådan av gode vännen Tom! Han och hans familj kom ända från Skåne för att mysa med oss.

Vi valde Pizzeria Mums Mölndal för vi visste att ägaren hade varit

svensk mästare i napolitansk pizzabak.

Vi gick in i pizzerian och blev omedelbart uppmanade att tvätta våra händer. Bra där! Veden som används i pizzaugnen. Det lär gå åt mängder.

Skivan som finns i ugnen roterar medan godsakerna gräddas. Degen som ska hålla rätt temperatur innan behöver inte lång tid för att bli färdig.

Hungriga vargar som väntar på att få hugga in på godsakerna!

Jag valde en med ruccola på topp! Gott!

Lite information av ägaren själv!

Dt var verkligen slurp på på ölen och pizzorna.

Betyget från oss allihop var att det nog är det bästa pizzorna vi har ätit! Annorlunda men så himla gott!

När jag gick i skolan och läste om Glimmingehus ville jag åka dit för att se Nordens bäst bevarade medeltidsborg med egna ögon. Det tog ett antal år, men i somras var det dags.

Där låg den ju! I Simrishamns kommun, närmare bestämt i Vallby socken. Själva borgen är mycket smalare än jag hade föreställt mig.  30 meter lång, 12 meter bred och nästan 26 meter hög.

Den började byggas 1499 av den danske Riddaren Jens Holgersen och hans fru som ville ha en representativ bostad. Skåne tillhörde Danmark på den tiden.

Vi gick in på borggården för vi ville gärna gå in i borgen. Det var tillåtet i somras, men inga visningar med guide pga covid. Vi var ganska ensamma eftersom det var före midsommar och turisterna hade inte kommit än.

Högt uppe på väggen finns ett karnap som användes till att hissa upp mat och förnödenheter, men den kanske viktigaste funktionen var att man kunde kasta ner kokande tjära, olja eller annat över inkräktare! Dom var inte dåliga på den tiden.

Vi tog oss in i borgen och började med Spiskällaren!

Vi fortsatte med övre förstugan som var navet i Glimmingehus. Här var det fullt ös med gäster, tjänstefolk och naturligtvis husets ägare. Statyn Vildmannen till höger i bild skulle man hälsa på om man ville slippa olycka. Hoppsan det glömde vi!

Vidare till Borgstugan där soldater och medlemmar ur arbetsstyrka höll till! Dessutom användes Borgstugan som matsal!

Troligen ett privatrum kallat Herregemaket. Man antar att Riddare Jens själv höll till här. Där fanns avlopp, toalett, öppen spis och varmluftsöppningar! Modernt värre.

Vi åkte därifrån med känslan av att både spöken och historien flåsade oss i nacken!

Jag har hittat en sida där man kan se alla rum och hela borgen i 3D, med text och förklaringar. Titta på den det är en toppensida från Riksantikvarieämbetet! HÄR

10 september strålande sol och 26 grader, då bestämde vi oss för att åka in till Göteborg, som har varit fredad zon för oss under pandemin. Så härligt att röra sig någorlunda fritt igen. Vi parkerade på Heden mitt i stan för att gå vidare.

Vi gick förbi Trädgårdsföreningen och siktade mot Kungsportsbron, som man kan se till vänster i bild.

Bron fick vara för oss den här dagen. Vi ville gå utmed kanalen genom Kungsparken. Paddan står tom utan turister nu så här sent på säsongen.

Den gamla restaurangbåten som en gång hette 8 Glas, ligger på slagsida avbruten på mitten och väntar på att någon ska göra något!

Kungsparken på 13 ha ligger bakom Stora Teatern är en plats för göteborgare för sol och picknick. Kvälls-och nattetid skulle jag aldrig sätta min fot där.

Vi gick vidare mot Feskekôrka som är stängd för renovering, den invigdes 1874. Enligt en notis på dörren är alla välkomna tillbaka 2023.

Medan vi väntar kan man besöka området där dom här statyerna står. Vi gick förbi i det fina vädret till Esperantoplatsen!

Esperantoplatsen, som ska fixas till, men än så länge ser den ut såhär!

Vi tog av till höger in på Kungsgatan, stannade till vid det Gamla Televerket som idag har helt andra verksamheter. Byggnadsminnesmärkt sedan 1993.

Vårt nästa stopp blev Lilla Torget där Jonas Ahlströmer står staty. Han med potatisen!

Man ser att hösten är här. Den lilla restaurangen som ligger i kanalen är stängd för säsongen! Tyska kyrkan i bakgrunden!

Mitt i Stora hamnkanalen ligger denna skapelse! Vad är det?

Vi tittar lite närmare för att se vad det är:

”För att hedra och minnas de som gått bort i sviterna efter covid-19, ställer konstnären Geert van der Vossens Coronablommor ut på en pråm i Göteborgs hamnkanal. Konstinstallationen består av 6 561 handgjorda järnblommor och 1 000-tals tryckta blommor, och ställs ut som en del av Göteborgs jubileumsår. ” Texten tagen från Göteborg.se Läs mer HÄR

Vi avslutade Göteborgsrundan vid Lejontrappan i Brunnsparken innan vi gick tillbaka till vår bil för hemfärd!

Vad är det jag drömmer om?

Jo att covid ska lugna ner sig, så att vi kan åka ”hem” till vår lilla by Plong Saway i Thailand. Just nu ser det mörkt ut, men det finns små ljusglimtar i alla fall!

Så här dags brukar flygbiljetterna vara bokade och planeringen kan börja.

Uppe bland molnen brukar jag slappna av och veta att det inte är så långt kvar!

Jag saknar att varje morgon ha ett gympapass innan allt drar igång! Nyttigt för en skrott som min!

När vintern härjar som värst i Sverige är det underbart att äta frukost på balkongen. Frågan är när det blir nästa gång!

Känslan är fantastisk när vi åker genom den här allén för att bunkra i Ban Phe,

Vi har varit många gånger på Kims Beach, men Kim är tyvärr död och andra krafter har tagit över. Numera heter det Lims Beach! Det blir nog inte samma känsla att åka dit!

Maten är något annat jag saknar. Thaimat i Sverige är sådär!
Här en portion Paneng Kung. Det vattnas i munnen när jag ser bilden!

Många utflykter har vi gjort och mer kommer det att bli hoppas jag!

Loy Krathong är en högtid som vi kommer att missa i år eftersom den infaller 19 november. Vi hoppas på att eventuellt kunna komma ner i januari, men det är mycket osäkert just nu, tyvärr!

Vi åt lunch på Färjenäs, en gammal stadsdel i Göteborg, som ligger vid Älvsborgsbrons fäste på Hisingen. Son och sonson kom också dit för lite mat.

Vi åt på Karl lX Café som ligger utmed havet. Karl IX:s Göteborg grundades här 1603, men tyvärr var danskarna här redan 1611 och brände ner hela staden. Nästa Göteborg, det Göteborg vi känner, kom till senare där det ligger idag!

När man är hungrig går tiden sakta medan man väntar.

Vi beställde hamburgare med pommes frites allihop. Pommes friten såg helt annorlunda ut än dom man är van vid. Vi tittar lite närmare på dom.

Något mellan chips och pommes frites. Supergoda. Jag skulle kunna åka dit bara för att äta fler!

Vädret, utsikten och sällskapet var det absolut inget fel på.

Efter maten blev det en ganska lång promenad utmed kajerna. En av Stena Lines båtar ligger och väntar på att ta en tur till Kiel. Vi brukar åka den turen några gånger per år, men nu får den gå utan oss.

Vi passerade Eriksbergs bockkran som numera är byggnadsminne sedan 2012. Den är 80 meter hög och 110 meter bred och är den enda kvarvarande bockkranen i Sverige. Just nu håller man på och fräschar upp den till en kostnad av 50-60 miljoner kronor!

Den är ett av Göteborgs viktigaste landmärken och en symbol för dess varvshistoria.

Då får man hoppas att folk gör ett bra jobb så att det dröjer länge innan det är dags igen!

Vi tog en promenad på Lindholmen som en gång var ett av Göteborgs varvsområden. Här arbetade en stor del av befolkningen i Göteborg. Tiden gick och varven försvann. Annat har kommit istället!

Kvar står några kranar som påminner om gamla tider!

Ur askan har det kommit bostäder, delar av Chalmers har etablerat sig och nu är det Lindholmen Science Park som gäller med många andra företag.

Närheten till havet gör att många lägger sina båtar här. Nära och bra om man bor i lägenhet.

Lite nyfikna blev vi på vad detta är. Vi gick närmare och det är ett energiföretag som bor i kupolen.

Den stora snackisen är Karlatornet, som har haft rejäla problem med pengar och annat. Bygget är rejält försenat, men nu är det fullt ös. När det är färdigt ska det ha 73 våningar och vara 245 meter högt!

Här arbetar man för fullt och vill du köpa en lägenhet i Karlatornet kostar den dyraste lägenheten ca 70 miljoner svenska kronor.

Det finns mycket mer att se på Lindholmen, men jag får återkomma en annan gång med det.