Kategori: Resor (sida 18 av 72)

3 december, 2015 / 18 kommentarer

Full fart från start

Det gällde att vara snabb med att packa upp, för här lämnas ingen pardon.

Vattengympa varje morgon klockan nio och det gäller att vara på plats när musiken börjar. Fegisarna dvs männen lyser med sin frånvaro. Dom anser sig nog vara väldigt vältränade och mjuka i kroppen, till skillnad mot oss som inser vad vi behöver. Visst sitter glorian lite på sned, men det bjuder vi på. Pinupporna gör sig bra i vattnet! Pinuppgänget levererar!

Lunchen på ett av våra favoritställen, Wangborn, bestod av kyckling satay med en stark jordnötssås. Så otroligt gott!

Den här lille grabben blir nog kock som pappa. Mamma vill gärna att sonen blir fotograferad. Det är vanligt i Thailand att man tackar när någon tar en bild. Uppmärksamhet är roligt!

Då är det skönt när kvällen kommer och så man kan kunna hoppa i säng rätt tidigt när man är lite jetlaggad,!

1 december, 2015 / 29 kommentarer

Väderombyte!

Efter tre rejält tuffa veckor med alltför lite sömn och tankar som har snurrat runt, runt i skallen var det dags för belöningen.

Bästa dottern hämtade oss och körde oss några mil utanför stan.

Närmare bestämt till Landvetter och vidare upp i luften. Stormen Gorm hade inte riktigt släppt taget. Vi flög ovanför stormen.

Cirka elva timmar senare efter en mellanlandning i Helsingfors, var det dags att få fast mark under fötterna igen.

Den som tittar riktigt noga på bilden kan se att det finns ett buddistiskt tempel och då ligger det nära till hands att det är Bangkok vi ska till.Krung Thep heter den på thailändska och betyder Änglarnas stad. Det är ingen liten stad ca 14 miljoner människor bor det där i storstadsområdet.’

Nästan nere. Det var så skönt att sträcka på benen och mötas av 33 härliga grader.

Äntligen framme. En liten snabbvila innan uppackning och mat! Lite orkidéer ska inhandlas och andra blommor också kanske, men allra först.

Ett pooldopp innan alla måsten är aldrig helt fel.

Trötta men glada hoppar vi till John Blund. I morgon ska jag kommentera på många bloggar, Det börjar verkligen bli dags nu!

20 november, 2015 / 24 kommentarer

Jag ger bort

något som jag fick en av de första dagarna på kryssningen. Mer om det lite längre ner.

När vi inte var iland på eftermiddagarna, var det skönt med en simtur i poolen, som var fylld med salt havsvatten.

En däckspromenad sent på kvällen och njuta av kvällsbrisen och fartvinden är inte fel alls!

Allt roligt tar slut och sista kvällen satte vi ut väskorna utanför vår hyttdörr. Medan vi sov, bars väskorna ut och när vi gick i land så stod våra väskor och väntade på oss. Det kallar jag service!

Vi tog med oss massor av härliga minnen och lite annat smått och gott!

Ni som har följt med på kryssningen minns att vi var på en konstutställning ombord och jag har två tryck därifrån som jag tänker ge bort till två av mina läsare. Blomman är målad av en konstnär som heter Alexander Gockel. All information om den konstnären följer med. Själva trycket är 18X18 cm plus några cm för den vita ramen.

Bild nummer två är målad av Hua Chen och är 18X22 cm plus den vita kanten. Självklart får du ett papper med alla upplysningar om konstnären till det här trycket också!

Är du intresserad av att få något av trycken, så tala om vilken du vill ha. Du måste kommentera senast tisdag kväll i det här inlägget!

Lycka till!

18 november, 2015 / 26 kommentarer

Katakolon, sista stoppet

Det allra sista stoppet på vår kryssning innan vi skulle ”mönstra av” och gå i land i Rom var Katakolon.

Ett ställe i Grekland som jag aldrig hade hört talas om.

En liten by med ett antal hus, några strandrestauranger och sedan bara landet.

Varför i hela fridens namn stannar stora kryssare här och släpper av sina passagerare?

Jo, Olympia, som ligger några mil bort, var under antiken en panhellensk helgedoms-, orakel- och festplats, Zeus viktigaste helgedom, betydelsefull framför allt för här startade en gång de olympiska spelen.

De antika spelen startade ca 776 f.Kr och bara grekiska män fick delta. Till att börja med var det endast en gren: Löpning och allt detta för att hedra de grekiska gudarna. Av någon anledning så förbjöds spelen år 393 e.Kr, men återuppstod som fågel Fenix ur askan 1896 i Athen.

Den olympiska elden tänds alltid i Olympia.

1988 blev Olympia uppsatt på Unescos världsarvslista.

Vi bestämde oss tidigt för att inte åka upp till alla ruiner från förr, utan vi ville titta lite närmare på den lilla byn.

Vi strosade sakta fram på den gata som fanns och tittade oss omkring.

Vi kunde ju inte gå fram och tillbaka på den enda gatan och den lilla strandpromenaden hela dagen, så vi hoppade på ett leksakståg.

Rutten gick ut till landsbygden och det passade oss perfekt.

Det fanns fler fårskallar än dom som befann sig på det lilla tåget som sakta tog sig fram i omgivningarna.

Små citroner gula, nästan mogna dessutom. Jag kunde tyvärr inte sträcka ut handen och ”palla” en. Det hade varit gott med en nyplockad citron.

Övergivet, tomt och förfallet, men vackert ändå!

Olivlundarna stod tätt utmed vägen vi åkte och folket här säger att olivoljan från Peleponnessos är den allra bästa! Peleponnessos är den halvö där Katakolon och Olympia ligger.

Vi tog en vätskepaus vid den lilla hamnen och det stod Mythos på etiketten på flaskan! Det var skönt att sitta en lång stund och njuta av att bara finnas till, känna alla dofter och höra vågornas skvalp mot den illa kajen!

Vemodigt att kryssningen nästan var slut, men jag hoppas att det står nya härliga äventyr bakom hörnet och väntar på att vi ska haka på!

13 november, 2015 / 25 kommentarer

Från Santorini till Pireus

Två helt olika platser i Grekland.

Pireus har ungefär lika stort invånarantal som Göteborg och är en gigantisk hamnstad till Athen sedan antikens dagar. Vi åkte inte in till Athen den här gången. Dels har vi varit där förut och dessutom pågick Athen marathon där.

Vi kände oss som hemma direkt när vi kom iland. Blågula trådbussar mötte oss. Undrar om dom inte bugade för oss blågula varelser från den höga nord.

Mitt i alltihop låg en av de minsta kyrkor jag har sett. Helt öppen och obevakad för den som ville ha en stilla stund.

Liten, men rikt utsmyckad!

En kaffestund på favoritkaféet, innan dagen är för gammal.

Vi snirklade oss in på hamnområdet och såg vår båt ligga långt borta. Vi hade gått en bra sträcka. Trevligt, man ser mer när man kan gå i egen takt och stanna när man vill.

Vi stannade till i den lilla parken en stund. Rätt folktomt, men det kom fler när vi var på väg därifrån!

Ingen rast ingen ro. Vi skulle tillbaka till båten. Vi tyckte att det var en bra dag i Pireus och var rätt nöjda.

Pireus är inte bara en hamnstad. Fotbollsklubben Olympiakos och det Grekiska landslaget i fotboll har sin hemmaarena i Pireus. Jag håller på Panathinaikos, som håller till i Athen! Mycket för att det är så roligt att uttala!

Försök själva att uttala de båda lagens namn så får du se vem du håller på!

9 november, 2015 / 23 kommentarer

Mera Santorini

Ni som var med i det förra inlägget fick se en del bilder från den vita staden högt upp på bergskammen. Här kommer fler bilder att njuta av.

Förra inlägget avslutades med en vätskepaus, så nu hade vi fått tillbaka våra krafter.

Man kan ju undra hur stark ölen var när vi såg båtar långt upp på land.

Det är bra att ha nära upp till den högste, som håller sin hand över oss.

Vi tyckte att vi hade varit på Santorini tillräckligt länge så vi tänkte ta oss ner på ett eller annat sätt.

Det var frestande att slinka in här också, men man kan inte ta hur många vätskepauser som helst.

Oups, det var långt ner till vår båt.

Kön till linbanan var flera hundra meter lång och köer är det värsta jag vet. Inte tal om att vänta så länge.

Fötterna fick order om att ta mig nerför bergssidan med ett steg i taget, för det var ganska brant trots serpentinvindlingarna.

Det var många som fuskade både upp och ner. Åsnorna fick göra jobbet.

Den här lille stackaren går upp och ner för berget med turister varje dag. Tur att han fick vila lite.

Äntligen nere och ombord på båten igen! Jösses, vilken väg vi gick. Det ser ju ut som en orm som slingrar sig fram.

Solens sista strålar färgade bergsidan i vackra färger. Det var faktiskt magiskt.

Vi lämnade Santorini när mörkret hade fallit för att vakna vid nästa resmål nästa dag!

PS. Sista bilden är tyvärr suddig, men jag stod i fartvinden uppe p däck och hade svårt att hålla kameran stilla!

8 november, 2015 / 27 kommentarer

Santorini 1.

Jag har aldrig varit på Santorini förut och alltid önskat att komma dit. Tack och lov var det ett stopp där på kryssningen!

Vi hade lagt till på redden under tidig morgon och vår utsikt från frukosten var den här. Tidigare var Santorini en enda stor vulkanö, men efter ett våldsamt utbrott på 1600-talet f.Kr splittrades den och det blev flera småöar. Ön Thera är den som jag alltid har trott varit ön Santorini.

Vi fick först stå i en lång kö, innan vi kunde sätta oss i linbanan och åka upp till toppen.

Det gick fort som bara den och utsikten tog verkligen andan ur oss!

Huvudstaden Fira ligger på bergskammen och husen kryper ner mot sluttningen. Det är brant – jag lovar!

Vi gick allt högre upp på den stenlagda promenaden som gick utmed berget! Lite vila innan vi fortsatte!

Jag kunde inte se mig mätt på allt det vackra. Kameran gick varm mest hela tiden!

Det fanns små butiker och kaféer nästan överallt! Vi stannade inte, utan gick vidare!

Överraskningarnas tid är inte förbi. Det här konstverket satt på en kyrkvägg. Troligen ska det symbolisera livet. Jag kan inte komma till något annat!

Till slut blev det en vätskepaus innan vi gick vidare.

Den som vill kan följa med på del 2 från Thera, Santorini som blir nästa inlägg från kryssningen!

5 november, 2015 / 19 kommentarer

Turkiet, Kusadasi

Vårt nästa stopp på kryssningen var Kusadasi en liten stad med ca 50 000 invånare och som växer till 500 000 på sommaren. Typiskt för en bad och semesterort. Kusadasi ligger ungefär 9.5 mil söder om Izmir eller Smyrna som den kallades förr.

Bakom staden ses berget Kaz sticka upp. Jag kan tänka mig att berget bjuder på lä ibland när vinden kommer från det hållet.

När vi gick ur fartyget för att se oss omkring, så bestämde vi att ta en promenad till fortet från 1400-talet, som byggdes som försvar till Kusadasi och dess hamninlopp. Tji fick vi. Det var under renovering och ingen hade tillträde dit!

Det är tydligt att man inte bara lever av turismen här. Fisket är nog så viktigt!

Här har dom ”store pöjkarna” kommit hem efter nattens fiske. Titta noga på båten i båten! Kul!

Det här kallar jag för socialt fiske. En stilla stund, några kompisar, en matsäck och kanske ett napp eller två! 🙂

Jag skulle tro att ensamvargar mår lika gott speciellt när man får en god fångst! Rofyllt för att uttrycka sig väl!

Vad kan vara bättre än att vila sina ben utmed en strandpromenad och samtidigt se vad som händer runt omkring?

Fredens hand håller sitt budskap högt!

Stora tunga dadelklasar hängde över våra huvuden. Tydligen inte ännu mogna, så vi slapp få några på oss!

Mustafa Kemal Atatürk föddes 19 maj 1881 i Selânik (nuvarandeThessaloniki) i Osmanska riket, död 10 november 1938 i Istanbul i Turkiet. Han var en turkisk militär och revolutionär politiker. Han grundade det moderna Turkiet. Han blev sedan Turkiets förste president.

Statyn föreställer Atatürk på en promenad med ungdomar! Man kan inte missa vilket land det är om man tittar på flaggorna.

Här hade vi gjort ungefär halva kryssningen. Tiden går fort när man har roligt!

2 november, 2015 / 29 kommentarer

Livet ombord på en kryssare

Jag får många frågor om hur det är att vara ombord på en båt ”så länge” Finns det något att göra när man inte är iland?

Det finns något för alla, jag lovar.

Det finns stora lugna utrymmen där man kan sätta sig med en favoritbok och bara vara. Utöver det, så är utbudet enormt!

Vad sägs om: Klättervägg, shuffleboard, motionsspår, gym, butiker, Olika kurser, utställningar och seminarier, frågesport, tävlingar och musik. Det gäller att vara på alerten om man vill delta. Ingen rast ingen ro om man inte vill.

Glöm inte att packa badkläder. Poolen är fylld med havsvatten. Härligt!

Min gubbe gick varje dag till bastun och fick en liten avslappnande stund där!

Varje kväll bänkade vi oss i teatern och njöt av underhållningen där.

Ni kan gissa vilken musik som vi bjöds på den kvällen. Det var bra, men originalet är faktiskt bättre!

Dessa dansare höll världsklass. Tetiana och Andrey vet hur man tar stegen!

En liten touch av Broadway och jag älskar det!

En riktig countrykväll efter middagen satt som en smäck! Vi bjöds på olika program varje kväll. OBS! För den som undrar, så ingår allt detta i resans pris!

Mitt i båten finns Centrum. Det händer alltid något där. Här akrobatik på hög nivå. Vackert och nervkittlande!

Den viktigaste personen ombord, kaptenen hälsade välkommen med ett litet party. Det var många som ville bli fotograferade tillsammans med honom. Jag kan inte begripa varför!

Samtidigt kom två lampor ner från taket lastade med två damer……

…… som hällde upp Champagne till den som ville ha!

En skål för kaptenen och alla andra!

PS: Vi är inte på resa nu. Tiden gick fort och vi är hemma sedan 21 oktober!

30 oktober, 2015 / 21 kommentarer

Vackra Mykonos

Jag har varit däckad några dagar med hosta och feber, men är nu på gång igen och nu kan ni följa med på stopp nummer två på Kryssningen. Det är den grekiska ön Mykonos med ca 10 000 invånare. Mykonos tillhör de Sydegeiska öarna!

Får jag presentera Petros. En av de tama pelikaner som finns på Mykonos (bilden tagen vid ett tidigare tillfälle på ön)

Pelikanerna är fria och spatserar omkring i staden, men vi såg ingen den här gången.

Vi gav oss genast in i gränderna och ibland var det någon som undrade vad vi höll på med. Precis som damen högst upp i bilden.

Vi klättrade högre och högre upp. Tur att det inte var alltför varmt.

Uppe! Vi lade öns vita huvudstad för våra fötter. Den heter Mykonos, precis som ön. Det blev absolut inte sämre av att vi fick motion på köpet. Nyttigt och bra!

Det var inte bara människor som ville ha bättre utsikt! Den här kissen tog en lite siesta och njöt av det vackra vädret!

Det gällde att hålla reda på var havet låg, för gränderna snirklade sig åt alla håll. Vissa har inte så bra lokalsinne, däribland jag. Tur att det fanns folk med inbyggd kompass med mig.