Kategori: Okategoriserade (sida 24 av 73)

Maria som driver Marias Memoarer har temat Ljus i sitt fototema. Jag hakar på med en resa till Costa Rica som vi gjorde 2008. Gamla bilder, men en resa som alltid tänder ett ljus hos mig när jag tänker på den!

Costa Rica är ett lilleputtland i Mellanamerika. Landet är ungefär lite mindre än två Småland. Det ligger inklämt mellan Nicaragua och Panama, med Atlanten och Stilla havet på var sin sida. Där landet är som smalast kan man se båda haven samtidigt Bilden är tagen över stora kaffeodlingar.

Vi var uppe på 2.700 meters höjd när vi besökte vulkanen Poas. Fortfarande aktiv och det luktade svavel däruppe. Först kunde jag inte förstå varför det var lite tungt att andas, men det var syrefattigt på den höjden.

Det lilla landet har många exotiska (för oss) växter och djur. En kolibri vill ha lite sockervatten.

Costa Rica har ingen egen armé och vill bli det första koldioxidneutrala landet i världen. Vår guide sa att ingen skog får fällas utan att ha tillstånd av regeringen. Man exporterar skog via bilder och inget annat!

Vi klättrade ner till bottnen av vattenfallet och fick vår belöning med ett bad i vattnet. Då tänkte vi inte på att vi skulle upp för alla trappsteg igen.

En promenad över trädtopparna. Här både hörde vi och såg vrålapor och andra djur.

Costa Rica är ett av de minsta länderna i världen men har en otrolig mångfald av växter och djur! Landet har cirka 5 % av alla världens arter. Smaka på den!

En liten besökare när hotellets gäster har gått hem. Tvättbjörnarna välter soptunnor och annat i sin jakt på mat!

Vi var ensamma turister på stranden när en familj bjöd in oss att dela deras matsäck. Jösses det var en hel restaurang dom hade tagit med sig.

Av befolkningen är det mer än 97% som är läs och skrivkunniga! Det ska finnas en sjukvårdskunnig och en skola i varje by!

Den här bilden får symbolisera den berömda stranden Playa Grande, där de stora havslädersköldpaddorna, går upp och lägger sina ägg. De är världens största – vikten är ofta högre än 500 kg. Maximalt uppmätt lär vara 916 kg.. Vi låg i månskenet på stranden och sov, när en vakt ropade ”arriva, arriva” Dom kommer. Upplevelsen att stå där mitt i natten och se dessa bjässar komma upp ur havet, gräva en grop, lägga sina ägg och sedan ta sig tillbaka till havet är mäktigt!

Färgprakt i det fria!

Det finns mycket att skriva och säga om Costa Rica, men ett är säkert. Denna demokrati tillhör ett av ljusen på jorden!

Det var vårt första barn som vi hade längtat så efter!

På bild redan innan födseln i mammas mage!

Första besöket hos mammas mormor i Uddevalla!

Tiden går fort, redan en månad gammal!

Alltid glad! Det har följt henne genom alla år.

En av alla underbara dagar strax söder om Marstrand.

Åren gick och plötsligt var hon vuxen. Mamma till tre och mormor till en. Fortfarande alltid glad! Hon är dessutom ett riktigt vattendjur!

Jag vet hur mycket du längtar till sol, värme och vårt paradis i den lilla byn Plong Saway! Du får värma dig med bilderna!

Tyvärr träffas vi inte idag. Det är ett skitvirus som sätter stopp för det! Nu väntar vi på vaccinet så det kan bli ordning igen för oss!

Vi önskar dig en fantastiskt fin 50-års dag!

Vi hade klarat oss från snö i stort sett hela vintern, men februari bestämde sig för att släppa snö över våra breddgrader. Vi som hade börjat få lite vårkänslor. Så är livet och vi får nog vänta lite till på våren.

Ett vitt täcke som kom igår.

När jag var ute och tog dessa bilder, hörde jag hur hackspetten letade efter mat i träden!

Så här ska det se ut!! Helt snöfritt!

Jag nästan känner doften av vår när jag ser den här bilden!

Det här slår allt. Varmt skönt, vinterkläder inhängda längst in i garderoben.

När mina barn var små, tyckte dom att man skulle kunna dela in vår trädgård i fyra delar. En för varje årstid. Jag vet prescis vilken del jag aldrig hade satt min fot i.

Den som gissar på vinter har helt rätt.

Nu väntar vi på vaccin så att det går att njuta fullt ut av våren när den kommer!

Det var lite kylslaget ute och naturen var lite pudrad, som en semla ungefär.

Vi har skogen runt knuten. Det är bara att ta på sig skorna och ge sig ut.

Allt är så kalt när löven inte finns där. Det ligger ris och omkullfallna träd lite överallt.

Jag vet att det är bra för naturen med lite gamla grenar som ligger som ett matbord för de små i skogen. Jag har ändå tyckt att dom kunde snygga till det lite, men det syns inte så mycket när det gröna kommer!

Här hade man röjt några träd. Jag blev förvånad över färgen på veden. Jag hade aldrig sett en sån färg förut. Jag stämde träff med Herr Google och fick fram att alträ är så orange! Har ni någon annan uppfattning?

Några hade nog hört mitt gnäll om en risig skog. Detta var en pekpinne till mig – är det en pekpinne till dig?

Vi gick vidare utmed kajerna i Göteborg och kom till Packhuskajen. På 1600-talet var där ren sumpmark. 1621 fick Göteborg sina stadsprivilegier och Gustav 11 Adolf såg till att holländare började bygga staden.

På 1700-utvecklades Göteborg till en sjöfarts och handels stad och hade ca 10000 invånare. Det var fortfarande vassmark och kriminella ligor härjade här.

Området kring det stora tullhuset hette Franska tomten för att man slöt ett avtal 1784 med fransmännen där det stod att fransmännen skulle slippa betala tull för varor som passerade eller förvarades på den Franska tomten. I utbyte fick man den västindiska ön Saint Barthélemy, som man sålde tillbaka till Frankrike 1878.

Handeln ökade på 1800-talet och man byggde så småningom Tull och Packhuset. 1867 flyttade man in i det nya huset på det som idag är Packhuskajen. Huset skulle så småningom användas till något helt annat!

Fasaden ut mot vattnet. Göta Älv. Det här blev en plats för farväl! Folk som emigrerade till Amerika kom hit för att lastas i båtar som skulle ta dom från fattigdom till ett rikt liv hoppades man. 1.3 miljoner människor eller ca 25% av den svenska befolkningen åkte iväg. De flesta från det här huset och den här platsen.

Så här kunde det se ut utanför Packhuset innan avresa. I området fanns hotell, enklare övernattningsställen, reseagenturer, butiker. Ja allt man kunde behöva. T.om bordeller. De flesta båtar utgick från Packhuskajen. Innan avgång hölls särskilda gudstjänster. Trappan ner till båtarna kallades för ”Gråtartrappan” Det var stunden man såg det sista av sitt land och sina släktingar.

Nu förstärks kajen, men det var här man gick när man skulle lämna Sverige!

Man lämnade kaj och åkte till vänster genom hamninloppet och vidare för att uppfylla sina drömmar om ett bättre liv! Detta pågick från mitten av 1800-talet till i mitten på 1920-talet!

Nu går här andra sorters båtar här. En färja som tar passagerare till olika hållplatser utmed Södra och Norra älvstranden!

Emigranternas hus är bland annat ett stort statligt Casino nu för tiden!

Det var lite mulet, vindstilla och runt 0 grader ute. Vi åkte in till stan och gick utmed kajerna på den Södra Älvstranden. En härlig promenad utmed Göta Älvs inlopp.

I lilla Bommens gästhamn låg båtarna som trafikerar Göta Kanal på sommaren. Tyst och stilla i sitt vinteride.

Men snälla tomten, julen är slut för länge sen. Du måste till Nordpolen och börja jobbet med barnens julklappar till nästa jul.

Något fattas på bilden! Det är skolskeppet Barken Viking som har åkt till Falkenberg för en rejäl uppfräschning. Återkommer tydligen i mars. Skanska Skrapan, även kallad läppstiftet står kvar och ska ingenstans. Däremot ska bron i bakgrunden rivas snart. Den är allt annat än fräsch. Spårvagnarna kryper sakta sakta över bron. Hoppas den håller tills den nya tas i bruk. Körfälten från fastlandet till Hisingen är avstängda.

Evert hälsar på Evert. Evert Taube står utanför operan och spejar mot hamninloppet och lite längre ut till Vinga där han växte upp. Hans pappa var sjökapten och fyrmästare på Vinga.

Gamla kranar står på Norra Älvstranden och vittnar om gamla tider inne i Göteborg. Dagens hamnavsnitt ligger mycket längre ut! Nu är båtarna så stora och djupgående att dom inte kan komma in här.

Vi gick tillbaka igen. Solen började titta på oss från en ganska blå himmel. Göteborgsoperan, till vänster, liknar en båt. Den ligger helt perfekt alldeles intill vattnet precis som det ska vara i en hamnstad!

Rivningsobjektet, Götaälvbron, som var färdig 1939, ska rivas 2021. Då har den gjort sitt!

Snart ersätts den gamla bron med den nya, Hisingsbron! Det är delade meningar om den, men folk vänjer sig nog snart!

Vi gick förbi något som jag tycker är både spännande och intressant. Mer om det i nästa inlägg!

Igår 23 januari var det äntligen ett väder värt namnet. Solen tittade fram och det var i stort sett vindstilla. Morgonen började i halka men den bleka vintersolen gjorde sitt så det var helt rent när vi gick ut!

Vi hade inte hunnit långt när vi hörde vattnet som rann i strida strömmar lite här och där. Vårflod?

Vi hörde något mer. Fåglarna var i full gång. Lika glada som vi över ljusare tider. Jag blev så glad när jag hörde fåglarna sjunga eller kvittra kanske man ska säga.

Vattensjukt överallt. Marken är mättad och sväljer inte mer.

Det ser lite skräpigt ut i skogen. Nerfallna träd lite överallt. Dom ska ju ligga kvar som godis åt diverse små kryp!

Den gröna mossan breder ut sig överallt. Vackert men surt!

Vi var inte ensamma som hade kommit på den goda idén att njuta av det fina vädret. Kvibergs fotbollsplaner låg tomma. Än har inte träningarna börjat, på grund av ett skitvirus!

Idag är det 55 år sedan vi sa JA inför prästen. Det måste vara fel någonstans för så många år kan inte ha passerat! Fast det har hänt en del på vägen förstås.

Jag minns inte så mycket av just den dagen, men vi åkte till min mammas grav och jag la ner brudbuketten innan vi åkte på bröllopsresa till Las Palmas på Gran Canaria.

Åren gick och två barn fyra barnbarn och ett barnbarnsbarn har vi hunnit med. Det är det bästa vi har!

Vårt guldbröllop firade vi på stranden i 25 graders värme tillsammans med våra barn som hade kommit till oss! Planen var att vi skulle upprepa det i år, men ett skitvirus kom emellan!

Idag sitter vi i karantän med snöglopp utanför fönstren. Lite hämtmat får det bli. I övrigt kan vi inte fira tillsammans med nära och kära den här gången!

Vi har varandra och messenger så vi kan vara tillsammans med familjen ändå.

Först ett stick på ett kick- sedan fest!

Jag skrev ett inlägg för några dagar sedan att jag just nu längtar efter att gå ombord på ett kryssningsfartyg igen. Det spelar ingen roll vart rutten går, utan bara känslan att vara ute till havs räcker i nuläget för mig!

Den 14 september 2019 gick vi ombord på Independence of the Seas! Känslan när man går in i sin hytt och har hela resan framför sig är fantastisk. Vi gjorde just den här kryssningen av nostalgiska skäl. Den skulle ta oss till de platser vi besökte som unga. Några av Kanarieöarna.

Hej då! Nu sticker vi. Det är fortfarande stort i vissa hamnar när ett kryssningsfartyg lämnar!

Jag får ofta frågan. Finns det nåt att göra på en båt? Ojoj, vi hinner inte med hälften av det vi vill göra. Vi är ju iland och ser oss omkring nästan varje dag! En minigolfrunda är inte fel om vädret tillåter.

Lite lagom slappt om man vill.

Kanske en bok, medan man lyssnar till Reggae ute på deck.

Många tycker om att slappna av i en bubbelpool. Inget för mig. Det är alldeles för varmt i vattnet!

Ett glas bubbel eller två före maten sitter fint!

Kvällstid är det för det mesta huvudrestaurangen som gäller. Klädsel? Inte så noga, men snyggt fritidsklädd för både män och kvinnor! Inga shorts!

Efter maten kan man se isshower på vissa fartyg. Vi älskar alla artister och det dom visar upp ombord- Tja allt har inte varit av yppersta klass, men nästan!

Teatern har något varje kväll. Här såg vi Grease! Underbart!

Det gäller att vara uppe i tid om man ska ut på stan eller på utflykt! Man måste bottna med frukost!

Ingen behöver gå hungrig efter frukost eller lunch. Jag undrar hur det blir med buffé efter covid-19. Man kan nog inte ta själv som man har gjort innan eländet bröt ut!

Det finns något att göra för alla hela tiden! Musik lite överallt. Det gäller att hitta det man tycker om.

Det bästa är att man har sitt hotellrum med sig överallt!

När vi kan börja kryssa igen vet ingen, men det finns visst något bokat mycket senare i år!

Ni som nu funderar på att inte ta coronavaccin pga eventuella biverkningar. Läs igenom den här listan på biverkningar.

Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare):

Angioödem, mycket allvarlig allergisk reaktion, svullnad av ansikte, tunga eller svalg, svårigheter att svälja, nässelutslag och andningssvårigheter allergiska reaktioner som hudutslag och nässelfeber. Även mindre allvarliga former av hudreaktioner, utslag och klåda kan förekomma. Leverpåverkan. Detta kan vara mycket allvarligt och kan ge symtom som trötthet, illamående, kräkningar, magbesvär och aptitlöshet.

Mycket sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 10 000 användare):

Blödning från hud och slemhinnor och blåmärken, allmän slöhet, tendens till inflammation (infektioner) särskilt halsont och feber på grund av förändringar i blodet (minskat antal vita blodkroppar och blodplättar). Allvarliga andningssvårigheter med flämtande andning. Njurbiverkningar. Blekhet, trötthet och gulsot på grund av allvarlig blodbrist. Mycket sällsynta fall av allvarliga hudreaktioner har rapporterats. Anafylaxi: överkänslighetsreaktion med feber, hudutslag, svullnad och ibland blodtrycksfall.

Nu var det här en lista på eventuella biverkningar för vanligt Alvedon.

Kanske Coronavaccinet inte är så farligt trots allt. VACCINERA ER, ni som kan!

Inlägget taget från FB!

Fass