Kategori: Okategoriserade (sida 15 av 73)

I vårt vita tempel blandas Bhuddismen och Hinduismen, vilket märks lite här och där. Just nu är det Milky Ocean som är på tapeten. Man har byggt ett gigantiskt skepp som seglade på Mjölkens hav, det femte från mitten av de sju haven.

Devaerna och Asurorna arbetade tillsammans i tusentals år för att kärna havet och frigöra Amrita, som är odödlighetens elixir.

Ormens kung Naga (Vasuki) lindades runt berget Mandara och sedan startade dragkampen mellan de två grupperna som båda ville ha elexiret.

Man kan verkligen se hur dramatiskt det var under tusentals år.

Naga som värnar om skeppet, sitter i fören.

När havet vällde upp, uppstod ett dödligt gift som kallas halahala. Shiva drack detta gift och hans fru stoppade det i hans hals med händerna, vilket fick halsen att bli blå. Från kärnan producerades också många överdådiga saker, inklusive Dhanvantari (himmelsk läkare) som bar Amrita– krukan – odödlighetens himmelska nektar. Saxat från Bangkoks flygplats.

När vi åkte till Sverige senast, stod här en stor betongklump som rest sig ur askan och blivit så vacker!

Vi brukar åka till ”vårt” vita tempel nere i byn några gånger per år. Den här gången har det hänt saker. Munkarna brukar ordna lite tillställningar för att samla lite pengar. När man har tillräckligt sätter man igång, reparerar och utvidgar!

Vi kliver in och ser oss omkring. Idag hade vi tänkt oss att gå upp till toppen där den stora Buddhan står och vaktar!

Det är bara att ta sats så man kommer upp hela vägen för alla trappor!

Uppe och njuter av utsikten! Jag måste erkänna att vi fuskade och åkte sareng upp! Klockorna som man ser i mitten av trappan kan man klinga på med en käpp när man går upp. Det är fin klang i klockorna!

Den här gubben var ny för mig! Jag har försökt ta reda på vem det är, men hittar inget! Vet någon?

Den ståtliga huvudbuddhan som man kan se på långt höll. Noterbart är att Buddhan står på en lotusblomma!

Ganesha, den hinduistiske guden som har blivit en del av buddhismen genom århundraden!

Uppe på toppen sitter två munkar och vaktar ytterligare en Buddha. Om man tittar närmare på gubbarna är det dockor i vax. Otroligt naturtrogna. Det är inte alla som blir till dockor!

På väg ner igen, många Naga som vaktar vid halva vägen!

Naga som är halvgudomliga varelser finns både i Buddhismen och Hinduismen. De är skyddsfigurer som håller bort dåliga andar! Man kan se dem lite överallt runt tempel exempelvis.

Det kommer mer från templet i nästa inlägg!

Häng med om ni vill!

Vi gifte oss för en massa år sedan 22 januari i smällande kallt vinterväder. I år firade vi i 30 graders härlig värme.

Den här dagen började som alla andra dagar här, med en titt från balkongen innan jag äter frukost. Det hade regnat rejält halva natten och det såg ut att klarna upp. Vi bestämde oss för en utflykt till AO Khaistranden.

Det första vi såg när vi kom dit var att ”Den Vita Restaurangen var borta, riven. Det är mycket som förändras när man inte är här på ett tag, närmare bestämt 2 år.

Vi ville gärna ha något att dricka. Öl eller något annat med alkohol var inte att tänka på. Det blev en glass, nåja ingen dricka, men den smälter fort till rinnande i värmen.

Vädret såg lite dramatiskt ut och jag älskar när/om det åskar ut över havet. Åskan uteblev, men ni får medge att det är läckert med mörka moln vid horisonten, lite solglitter på vågorna och varma vindar.

Vi åker sareng är öppen och vi ville inte bli våta om det skulle kamma en störtskur. Det blev dags att åka hem, ta en dusch innan vi gick ut och åt middag.

Här tänkte vi äta en god middag. Vi har varit här förut och tyckte att en BBQ – restaurang skulle passa bra!

Det är inte lätt att välja, men det blev ett spett med nötkött som var grillat till medium! Man kan välja på mycket gott kött och kyckling, grillat efter din smak.

Några såser och en bakad potatis med massor av vitlökssmör i. Så himla gott!

Ett gammalt strävsamt par som är ute på vift och firar sitt volfram-bröllop.

Det var en härlig dag, nu ser vi fram emot nästa gång vi besöker den här restaurangen! Så god mat, dessutom en suveränt trevlig personal.

Språk är inte alltid så lätt, men man får göra sitt bästa och blir det fel, gör det ingenting. För det mesta i alla fall!

Vi upplever att man på restaurangerna i vårt område pratar sämre engelska än innan pandemin. Ny på stället och kanske på ställen där vi falanger är (heter egentligen faranger)

Det blir spännande varje gång man beställer mat, får man det som är beställt eller inte är frågan. Man kan i alla fall vara säker på att någon mat kommer in.

Den här beställningen var klockren, Chicken and Cashewnuts för den som inte vet, en av våra favoriträtter.

Inte många att prata med, så här blir det inte fel. Sol, strand och salta bad i 30 gradigt vatten talar för sig själv!

En god lunch och det var nästan det vi beställde. Beställningen var: Omelett med skinka, lök och ost! Det blev äggröra, stekt bacon, några skivor skinka, lök i äggröran och ost på toppen! Ganska bra jobbat!

Värre var det på en fiskrestaurang där vi fick en portion grillad bläckfisk istället för räkor i salt sås! Vilken tur att en i sällskapet tyckte om bläckfisk. Därtill fick vi en stor flaska coca-cola istället för det beställda vattnet!

Ibland kan man få kyckling istället för räkor! Vi brukar aldrig klaga om vi får en rätt vi tycker om, man har i alla fall levererat något! Typiskt thai, man har i alla fall levererat.

Inget eller ingen ska växa till himlen, men den här sorten gör så gott den kan. Rak och ståtlig tittar den upp mot skyn vilket är imponerande!

Här går det inte att missa vad man kan köpa. GLASS och då spelar det ingen roll vilket språk man pratar, man får det man beställer eller pekar på!

Le och världen ler mot dig!

Vår vän Kim, som vi först träffade 2008, hade en av de första strandrestaurangerna, Kim Beach, på Chackpongstranden. Där har vi tillbringat många sköna dagar och kvällar. Inget är för evigt och Kim finns inte mer tyvärr. Han dog alldeles för ung, men livet går vidare trots allt.

Numera är det Lim som driver restaurangen och visst ser man att en del är förändrat. Allt beror inte på pandemin som har slagit hårt mot turistnäringen.

Här håller Mr Lim själv på att fixa till stranden. Han är en liten fixare som ser till att allt är i ordning.

Det är lite vemodigt att sitta på restaurangen utan Khun Kim, jag nästan förväntade mig att höra Kims röst, men det var tyst.

Det mesta finns kvar, men ibland i en annan tappning, baren har inte ändrats vad jag kan se.

Plats för att sitta på stolen och ta en bild kanske? En helt ny vägg som skärmar av mot nästa strandrestaurang vilket jag tycker är snyggt.

Utsikten är från bordet är det absolut inget fel på nu heller!

Det är bra att veta vad som erbjuds här vilket är en hel del, man kan välja det man är intresserad av.

Någon springnota är det inte tal om så här betalar käre maken för det vi åt och drack.

Man kan se på skylten att Kim är ändrat till Lim. det är samma skylt som förr med en liten ändring, så visst lever Kim kvar i restaurangen.

Sammanfattning om den ”nya” restaurangen. Det är mycket rent och fräscht- ordning och reda.

Man kan inte få Garlic Bread tyvärr vilket drar ner betyget en del! No have!

Vi brukar titta till Glen Asia som var ett gigantiskt projekt och skulle bli Thailands nummer ett för semesterfirare från alla världens hörn. Den drömmen sprack och nu finns det bara förfallna byggnader kvar, som visar hur det kan gå när allt går fel.

Finns det hopp för området? Ingen vet!

Strandpromenaden bådar inte gott. Havet erövrar det som inte människan underhåller.

Husen står fortfarande som skelett, vilka Gud eller människor glömde. Tyvärr förlorade många människor sina insatser på lägenheter när bygget lades ner. År läggs till år och växtligheten frodas!

Lite är röjt så jag kunde ta mig fram till det som skulle bli en lyxig pool. Nu är det bara en massa ruttet vatten i den.

Allt verkar inte vara elände. Om man tittar till vänster i bilden kan man se att någon försöker odla något. Vad återstår att se.

Finns det hopp?

Jag höll på att ramla ur sarengen när jag såg att man håller på att renovera de hus som är i bäst skick. Ny fin grind, hammarslag och trappstege i andra våningen.

Det ser faktiskt riktigt fräscht ut just här! Är det möjligen en start till något bättre? Ni kan jämföra HÄR

En sak är i alla fall säker att resorterna bredvid försöker så gott de kan att fixa till det!

En bougainvillae bryr sig inte alls om drömmar eller verklighet. Den bara växer till glädje för den som åker förbi!

Så här var det tänkt att Lyxresorten skulle se ut! Det blev inte många rätt!

När vi reste hit var det många som ojade sig, varnade oss och tyckte vi skulle stanna hemma. Som det ser ut idag är jag glad över att vi åkte ifrån omicromsmittan som exploderar hemma.

Jag hade ingen framför mig, satt ensam vid fönstret, hade munskydd på hela resan, utom när jag åt. Dessutom testad strax innan avfärd och när vi landade.

Varje gång vi går in på en restaurang eller butik får vi ta febern. Här var det 36.6. Välkommen in. Om man går utan att ha på sig munskydd kommer vän av ordning och påminner.

Vi är ute på vägarna precis som vanligt, många gånger nästan utan trafik. En och annan överlastad bil kan vi se.

En tidig morgon, 09.00 var vi på plats och kunde se morgondimman lätta.

En av våra favoritrestauranger har fått slå igen, tyvärr i brist på gäster.

Det är vemodigt att se hur många som inte klarade sig.

Ingången till Chomtalay är väl stängd och gömd. Troligen för alltid.

Den här bilden får symbolisera turisterna som aldrig kom.

Jag vet att det fortfarande är ganska mycket folk i LaemMae Phim, en lite större by, på helgerna när thaifolken själva kommer.

Historien om Mae Phim kan du läsa HÄR

Man kan undra när det blir någorlunda normalt igen.

Under tiden känner vi oss trygga här, för tillfället i alla fall!

Wangborn är en av våra favoritrestauranger på den här sidan jorden. Det är sällan vi äter lunch där, men igår var det dags.

Här som på andra ställen är man noga med munskydd, utom när man äter.

Maten är beställd och nu är det bara att vänta. Det brukar gå fort på Wangborn, man behöver inte sitta och vänta länge på maten när magen kurrar.

Den här gången blev det västerländsk mat, som smakade gott. Kycklingspett och stekta potatis med lök, mums.

Man kan sitta lite för sig själv om man vill och titta över den lilla floden.

Här har man röjt bort träd och buskar så gästerna får en fin utsikt. Igår säg vi en varan komma simmande och lite småfisk i stim.

Jag visste faktiskt inte att det var så fint runt restaurangen eftersom jag bara sett allt på kvällstid och i mörker i år

För er som har vägarna förbi och är sugna på lite lunch! Det är bara några timmar i ett flygplan om ni kommer från Sverige!

Vi brukar åka en sväng med vår sareng och se oss omkring. Den här gången är det lite extra spännande eftersom det är nästan två år sedan vi var här.

Sarengen tar oss nästan överallt dit vi vill. Hastigheten vi brukar hålla är ungefär 35-40 km/h så vi hinner se oss omkring.

Hänger de små kopparna rakt ner är på gummiträden är träden i vila, men här var det skördetid.

En rits i trädets bark och latexen kan börja rinna ner i koppen. Sedan är det vila för trädet. Här har det nog runnit färdigt!

Vi åkte vidare och upptäckte en liten vattenpumpbåt eller vad den kan heta.

Vattenpumpbåten ser till att bevattna fälten ovanför som man har börjat odla på. Än så länge är plantorna små, men växtkraften är enorm här.

Dags för lunch i ett nästan öde Three Tree Beach.

Vi var i stort sett ensamma på det här stället! Bilden är tagen 26 december mitt i högsäsong!

Färsk ananas, vattenmelon och papaya på stranden. Det kan inte bli bättre!

Ett tips: Några korn salt på frukten gör att ananasen och papayan smakar ännu bättre!

Tidigt på Nyårsaftons morgon kom vi på att åka in till Ban Phe för att fylla på i skåpen. Det var inte den mest briljanta idé vi har haft kan jag meddela.

Redan några kilometer innan vi var framme upptäckte vi att halva Thailands befolkning var på benen.

Kön rörde sig långsamt framåt. Tålamod kan behövas när det nästan står stilla i kön.

Man kan köpa vad man vill medan man väntar. Allt finns till salu.

Kunder till fiskmarknaden trängdes för att köpa fisk till nyårsmiddagen.

Ursäkta om vi stör mitt i lunchen. Det är bra att ha restaurangen med sig vart man än åker!

Det är bara att slå sig ner med sitt pick och pack där det finns plats! Det var inte många lediga platser kvar när vi körde förbi!

Rena folkfesten överallt, men vi skulle vidare in till Macro, den stora matbutiken, i Ban Phe.

Frame vid ingången och det obligatoriska febertestet. Man ser sin temp på en TV-skärm. Du som har bra syn kan se att jag hade 35.9, vilket jag tror är för lågt, men jag blev i alla fall insläppt!

God Fortsättning på 2022 vill jag önska er alla!!