Kategori: Okategoriserade (sida 12 av 73)

Apex Celebrity är en stor passagerarbåt som kryssar i hela världen. Vi åkte med den i maj 2022 runt de brittiska öarna. Den som vill kan se vilka destinationer hon har 2022-2023 Här

Båten är 306 meter lång, 39 meter bred och har 14 passagerardäck som har plats för 3405 passagerare och 1320 i besättningen. När vi åkte var bara ca 70% ombord, vilket gjorde att det var gott om plats för oss. Här ligger hon i Cork på Irland, ett av stoppen vi hade!

En liten rundvandring som visar att det inte var strandvärme precis.

Ett bad i bubbelpoolen med varmt vatten var helt ok, egentligen ganska skönt att sitta högt upp och bubbla!

Uppe på däck kan man sitta på många mysiga ställen, tyvärr ganska tomt på grund av vädret.

Imponerande är att alla växter är äkta och sköts av trädgårdsmästare.

Några tappra hade satt sig i en myshörna, faktiskt riktigt njutbart om inte vinden kom till.

Mera konstverk, ja blommorna är äkta om någon undrar, finns i restaurang Eden!

Vi alla behöver något som lyser upp tillvaron, en vacker jordglob gör jobbet här.

Vill man kan man koppla av i The Magic Carpet, som ligger utanpå båten, ibland är den högt upp och andra gånger har man sänkt ,den till en lägre nivå!

Den som vill kan följa med på nästa inlägg – Apex by night!

Ni som har följt mig kommer kanske ihåg att vi var ute på en kryssning för ca en månad sedan. Vi hade varit i Dover, Weymouth, Liverpool, Cork, Belfast och Greenock. Vi skulle vidare till Lerwick på Shetlandsöarna där vi hade hoppats på att få se valar, kanske till och med späckhuggare. Tyvärr ändrades rutten av för oss en outgrundlig anledning och vi hamnade i Cherbourg i Frankrike istället. En stor besvikelse, men eftersom Cherbourg ligger i Normandie fanns chansen att komma iväg till Omaha Beach där landstigningen skedde på D-day under andra världskriget. Tyvärr blev vi blåsta på det. Röd lapp på luckan helt enkelt!

V i tog i alla fall shuttlebussen in till centrum och hamnade på ett ganska öde torg, med en Italiensk teater i bakgrunden.

Där stod en man och grillade korv. Här snackar vi korv! Mer än en hel middag!

Cherbourg är en liten stad bara 35 000 invånare.

Jag som tycker om balkonger var tvungen att föreviga några som jag tyckte var fina.

Frukost på stan. Jag gissar att kaffe plus en croissant finns på de flesta borden. Jag älskar deras croissanter, helt nybakade och lite ljumma.

Cherbourg ligger vid kusten vilket innebär att det är ett fiskesamhälle. Mycket god fisk fanns i den här butiken.

Jag älskar färska skaldjur, men mer än 400 :- kilot gör att jag avstår.

Vi gick ner mot den lilla hamnen och där låg båtarna med näten redo för nästa fångst!

Träning för blivande seglingsolympier?

En fransk mås som undrade vilka vi var. Det blev dags att återvända till båten!

Marstrand är en ö jag ständigt återkommer till. Varje år helst. Marstrand ligger på Koön och själva Marstrandsön, men tillhör Kungälvs kommun.

Vill du läsa om Marstrands historia kan du göra det HÄR

Varför vill jag så gärna dit år efter år? Jo, vi hade 20 minuter dit med båt när jag var barn. Vi åkte ofta till Marstrand och bunkrade så jag känner mig hemma där.

Det är lika härligt varje gång vi står och väntar på färjan för att ta oss över till ön!

Bland det första man ser är Marstrands Wärdshus. Här åt vi alltid, ibland hade vi vänner med oss. Ett av barnen som en gång var med skulle för första gången smaka glass. Han tittade storögt och insåg snabbt att glass är kall, förvånat sa han: Finns det ingen varm glass?

Inte långt därifrån ligger anrika Grand Hotel, som byggdes 1892, en epok när Oscar II tillbringade sina somrar på Marstrand.

Utsikten från hotellet är inte fy skam. Paradisparken med en liten paviljong och kajen i bakgrunden. Här spelade man musik när jag var barn, det är möjligt att den traditionen fortsätter än idag.

Vi gick vidare till ”Såsen” eller Societetshuset som det egentligen heter. Såsen byggdes i trä 1886 och var ett ställe där Oscar II kunde hålla till när han var på Marstrand!

Vy mot det norra inloppet.

Vi gick inte runt ön den här gången, utan höll oss i närheten av den centrala delen.

Självklart tog vi oss ut till klipporna, där jag trivs som allra bäst. Sitta ner, titta över havet, landa i sig själv och bara njuta!

Marstrand är inte bara hus, båtar och turister, utan en fin natur om man bara går runt hörnet!

HÄR kan ni se fina vyer när vi gick upp till fästningen i ett tidigare inlägg.

Som traditionen bjuder åker vi varje år till genrep på Vallarnas Friluftsteater. Teatern ligger så vackert vid Ätran, inte långt ifrån Falkenbergs centrum!

I lördags var det dags för oss att ta oss dit!

Snart kan spektaklet börja.

Men först en promenad utmed Ätran. Det är oerhört vackert där och har man tur kan man få se laxen hoppa. Jag såg bara ett hopp, men enligt andra såg dom många fler.

En gammal mjölkflaska som rekvisita att vila ögonen på.

Äntligen drog det igång efter covid. Mycket var sig likt från filmerna.

Ingen uppsättning på Vallarna utan Dag-Otto och hans ”ickefungerande” motorcykel.

Åsa Nisse är uppfinnarnas uppfinnare. En tidsmaskin byggdes – skulle den fungera?

Medan vi tittade på pjäsen stillnade vinden, solen var på väg ner och i pausen kunde vi verkligen njuta av den ljumma sommarkvällen.

Många förvecklingar blir det som vanligt när det gäller det här gänget!

Tack för ikväll.

Jag tycker: Det var länge sedan det var sån fart och fläkt på Vallarnas scen. Tajming, humor och gott humör gjorde att jag skrattade högt många gånger under kvällen. Det är precis sånt här man behöver när det är lite hårda tider. Avkoppling utan några som helst krav.

Föreställningen får 4 rosor av 5 av mig!

Vänner från Skåne kom till Göteborg för några dagar och en tripp till Donsö stod på önskelistan. Egentligen har vi träffats i vårt paradis i Thailand, men väldigt trevligt att träffas i Sverige också!

Donsö ligger i Göteborgs södra skärgård och har ca 1500 bofasta invånare.

Innan man kommer fram är det en fin båttur i skärgården. Vem vill inte bo så här sommartid?

En liten promenad är inte alls fel så man kan kika lite mellan bodarna.

Lite brunnspoesi av en brunnslockspoet!

Tiden går fort när man är lycklig. Våran Mabel säger hejdå innan vi går ner till hamnen!

Vi behövde inte vänta mer än någon minut innan båten kom.

Den här gången var det Fröja som stod för transporten!

Hej då Donsö för den här gången! Det var nästan tre år sedan sist. Färden till Saltholmen visar många fina vyer, som den här lilla ön!

Bron mellan Donsö och Styrsö lämnat vi bakom oss och åker raka vägen till Göteborg! Du kan läsa mer om Donsö HÄR

När förskolan är stängd för studiedag, får gammelmormor och gammelmorfar rycka in så mamma kan åka till sitt jobb.

Syns det att jag har haft blåbär på min gröt?

Ja, runt munnen, men tungan har klarat sig!

Haha! Det syns att han har grävt i jorden med fingrarna!

Det är tidig morgon så en stunds lek på golvet med alla bilarna och den viktiga helikoptern, sitter fint!

Vad ska jag vattna? Ska jag vattenkriga eller använda vattenkannan?

Det gäller att passa på så man får allt vattnat när man har arbetskraft hemma.

Belöning måste man ha när man har jobbat ordentligt! Besök på ett glasscafé ingår liksom!

När vi kom hem fick vi se Halo, en rund ring kring solen där ljuset bryts genom små iskristaller på ett speciellt sätt. Häftigt!

En nässelfjäril som hälsade på. Det är fantastiskt att se saker med en liten killes ögon. Man får frågor och kunskap om mycket efter alla frågor! Man måste ju hitta svaren!

Välkommen tillbaka när förskolan stänger nästa gång!

Vi lämnade Belfast för Greenock som var vårt nästa stopp och för er som aldrig hört talas om den här lilla staden kan jag berätta att det är en hamnstad till Glasgow i Skottland.

Greenock har ca 40100 invånare och är administrativt centrum i området Inverclyde  Council.

Där finns också en utsiktspunkt som heter Lyle Hill som ligger 130 meter över havet. Vi tyckte att det var en utflykt som vi ville göra. Tanken var att ta en taxi ända upp och sedan promenera ner.

Vädret var precis som det brukar vara i Skottland. Dimmigt. Om vi hade väntat några timmar hade dimman lättat och solen tittade fram.

Vi började vår vandring ner mot byn medan vi njöt av det vi såg. Floden Clyde rinner här.

Vi valde en liten stig utan trafik när vi tog oss ner.

Ginsten stod i full blom tillsammans med många andra vackra sorter.

EDIT: Det är troligen inte ginst utan: Ärttörne, som tillhör ginstfamiljen såg jag när jag googlade.

Tack till Lena i Wales, som visste!

Blue Bells, är inte som våra blåklockor, utan en helt egen sort

Engelsk Klockhyacint! Vackra är dom i alla fall!

Vi passerade en järnekshäck!

Britterna är kända för sina vackra trädgårdar, vilket härmed bevisas!

Den här gången hade vi inga vykort eller brev som skulle skickas! En brevlåda i muren – coolt!

Så småningom kom vi ner till Esplanaden som var ganska folktom på söndagsförmiddagen. Efter lunch såg vi många som var ute och flanerade.

Naturligtvis finns det en gräddhylla utmed Esplanaden med utsikt över floden! Här bor gräddan i Greenock fick vi reda på.

Naturligtvis ska man ha en belöning efter en långpromenad. Enligt turistinformationstanten, bästa glassen i Greenock. Den var jättegod, men vi hann inte smaka på fler.

När vi lämnade Skottlands och Greenocks gröna kullar kom solen fram. Lite sent, men vi hade haft en härlig dag i den skotska naturen

Vi har haft fullt upp med både fåglar och rådjurskid i vår trädgård. Ett blåmespar har flyttat in, lagt ägg, ruvat och matat de små.

Tittut – är det någon här?

Jodå, några riktigt hungriga blåmesbarn som blir matade hela tiden av båda föräldrarna.

Livet är fyllt av faror för de små. En stor hackspett fick nys på boet och slet ut tre stycken, men vi hann skrämma bort den innan den fick ut fler.

Ut med stegen så vi (min man) kunde lägga tillbaka dom små i holken igen. Några hackspettbarn blev utan den här gången.

Helt omättlig. Det gäller för föräldrarna att hålla igång.

Man måste orientera sig innan man flyger ut i den stora världen.

Snart dags att pröva sina vingar och ge sig av. Sista bilden på de små innan de gav sig iväg. När vi vaknade nästa morgon var holken tom. Nu gäller det att undvika alla faror som små nya fåglar kan utsättas för.

Belfast i Nordirland blev en ny bekantskap för mig. Jag trodde att Belfast var en sliten stad, men det var en modern stad vi möttes av.

Nordirland har en brokig historia med både protestanter och katoliker som har haft många motsättningar genom åren. Numera är det övervägande katoliker som bor här. Huvudstaden Belfast har cirka 300 000 invånare.

Vi blev avsläppta tidigt på morgonen mitt i centrum, där det nästan var folktomt!

Vi gick nästan direkt till St Georges market, en av dom häftigaste saluhallar jag har besökt. Där fanns precis allt.

Under tiden man gick runt och tittade kunde man lyssna på irländsk musik, en musikstil som både är medryckande och trevlig.

Ville man så fanns det plats både för mat och musik medan man vilade benen.

Pannkakor med olika fyllningar fanns att köpa! Inget för mig!

Den som har svårt att välja ska inte stanna här.

Vi lämnade saluhallen som har funnits här sedan 1604. Den nuvarande byggnaden byggdes i slutet av 1800-talet och blev renoverad 1997 för hisnande 4.5 miljoner pund, vilket motsvarar ca 55.6 miljoner svenska kronor!

Den som vill åka de rosa bussarna kan åka till Belfast och ta en tur runt stan.

Det började bli dags för en vätskekontroll och naturligtvis hittade vi en trevlig PUB, Bittles Bar, som ni kan läsa om HÄR

Denna ikoniska plats, känd som Flat Iron Building, har varit ett landmärke i Belfast i århundraden. Saxat från Bittles Bars hemsida.

Det var rätt många som också ville ha något att dricka.

Ett glas öl ville dom flesta ha, men jag föredrar cider. Den här gången blev det äppelcider för mig!

Ett annat gäng ville ha Guinness – typiskt irländskt. Gott, men otroligt mättande!

Dags att dra vidare på stan.

På väg tillbaka kom det ett gäng som motionerade. Det gäller att trampa själv om man ska komma någon vart! En trampcykel för många helt enkelt.

Medan vi väntade på bussen som skulle ta oss tillbaka till båten såg vi en del yrkesdemonstranter framför City Hall som är Belfasts Stadshus. Den byggnaden ser ni i dagens header!

Jag tittade ut och såg, vad jag trodde, ett riktigt stort löv bakom frilandshibiskusen. Jag gick lite närmare och där låg ett litet nyfött rådjurskid alldeles ensam. Mamman hade lagt sin bebis där medan hon var ute på lunch. Ett litet nyfött kid är helt doftlöst, så det är svårt att hitta för rävar och andra djur som kan ställa till det.

En liten som precis har har kommit till världen låg där helt stilla.

Jag höll mig på avstånd och zoomade in den lille.

Den låg alldeles stilla i flera timmar och till slut ropade den på mamman. Då kom hon snabbt med mjölkbaren!

Jag tog några småsnuttar film som ni kan njuta av! Tyvärr hade vi på vår TV, men vågade inte röra oss och stänga av så ni får med det ljudet!

Glöm inte att titta – det är en sötchock!

Tack för barnpassningen, nu går vi. Tyvärr var en katt snabb och la sig där den lille hade legat, så det gällde att hitta en ny plats!

Naturen är helt fantastisk. Tacksam!