Res med mig genom livet

Författare: Veiken (sida 8 av 370)

Jag är en restokig mormor och farmor, som är glad för det mesta, ogillar orättvisor och har åsikter om allt och ingenting. Jag måste bli minst 200 år om jag ska hinna med allt jag vill göra. Vill inte dö nyfiken. Tycker om när folk har humor.

Ett upplevelsebesök i ett tempel

Våra två ungdomar ville besöka ett tempel och jag visste ett som var nyrenoverat, vilket jag var lite nyfiken på.

När vi körde in på området med vår sareng kom en bil efter oss. Ur stiger en dam och undrar om vi ville bli guidade i tempelområdet vilket vi tackade ja till. Hon berättade att själva huvudbyggnaden var stängd på grund av förberedelser för en begravning. Hon visade oss fram till krematoriet där det var fullt pådrag.

Det går alltid att se vilken byggnad som är krematoriet på grund av den höga skorstenen.

Munkarna var på plats och hade lite förberedelser innan begravningen som skulle vara på eftermiddagen.

Mängder av blomsteruppsatser och naturligtvis en bild på den döda kvinnan.

Man kan också skicka fläktar i stället för blommor då man tror att själen då har det lättare att komma dit den ska.

Många anhöriga och andra kom fram till oss och inbjöd till lunch. Nyfikna frågor till oss faranger var vi kom ifrån och var vi bodde både i Thailand och Sverige.

Man känner sig så välkommen överallt, vilket gör att man trivs så gott här. Vi bor lite utanför turiststråken dessutom. Det underlättar en hel del.

Det här är vagnen som ska ta kistan till krematoriet, en sträcka på ca 30 meter. Kistan ska rullas tre varv runt byggnaden. En gång för buddismen, en gång för visheten och en sista gång för munkarna. Sedan ska kistan med innehåll brännas.

Vår fantastiska guide som lärde oss så mycket vid vår rundvandring!

Vi ville ge henne en liten slant för allt arbete och information, men hon vägrade ta emot något, så vi fick ett kuvert, skrev vårt namn, la i pengarna och gav till en munk!

Ett tempelbesök som blev en härlig upplevelse och ett fint minne!

Det blir inget Rock Garden i år.

Vår vana trogen skulle vi åka till Rock Garden och se utvecklingen där. Vi fick kalla handen och absolut inget tillträde detta året. Två vakter var mycket bestämda: Här kommer ingen obehörig in. Det är helt rätt egentligen, men det är fint att åka omkring där. Ni kan se ett tidigare inlägg HÄR

Vakterna var vänliga och visade att vi kunde åka en liten smal väg utmed muren på Rock Garden. Naturligtvis måste vi se vad dom menade!

Vägen slutade vid en nyanlagd strand där flera thailändska familjer hade picknick.

Där människor finns, kan man vara säker på att det finns matvagnar. En thai går aldrig hungrig.

Precis där mangroveträsket tar slut är stranden anlagd.

Vit sand, några bord att slå sig ner vid. Bättre kan det inte bli.

Enkelt men fint. När träden vuxit till sig kommer det att bli lite skugga här.

Barnen leker för fullt i strandkanten medan de vuxna kollar läget.

Tonåringar gör likadant i hela världen. Kollar sin mobil i ryggläge tillsammans med någon kompis. Tyvärr kan jag inte läsa vad det står på skylten.

Det blev inget Rock Garden, men vi fick en härlig dag ändå!

Varanerna hos Monghere Café

Cirka 20 minuter från Mae Phim kan man besöka en härlig restaurang och titta på varanerna som finns utanför. Vi åkte dit, mest för varanerna, men kan kan mycket väl bara åka dit för en lunch eller middag!

Vackra är dom inte, men desto mer intressanta att titta på!

En riktigt fuling om man frågar mig!

Det finns ca 25 stycken av varierande storlek i det gröna slemmiga vattnet och när vi tröttnat på varanerna gick vi in i restaurangen för lite lunch!

Vi hade inte förväntat oss denna fantastiskt läckra restaurang, mitt ute i ingenstans.

Man kan välja var man vill sitta och äta. Det mesta är åtskilt på något sätt. Så trevligt.

Den stora svårigheten är vad man ska välja att äta! Min favorit där är chicken with cashewnuts.

Om man vill kan man välja att sitta på golvet på japanskt vis, men det är absolut inget för mig!

Något på kvällen för honeymooners?

Stäm träff med Mr Google för vägbeskrivning så ni hittar!

På Bangkoks klonger

Naturligtvis skulle vi ta oss ner till Floden Chao Praya och åka på klonerne. Klonger är små vattenvägar som går ut från floden. Folk bor och arbetar där. Husen är gamla och i många fall helt fallfärdiga och man har lagt igen många klonger redan.

Från och med 2019 finns det 1 682 kanaler i Bangkok , totalt 2 604 kilometer långa. Nio kanaler är primära översvämningsledningar. 

Tidigare var den thailändska huvudstaden genomkorsad av klonger och fick därför smeknamnet ” Österns Venedig .Khlonger användes för transport, för flytande marknader , men också för annat . Idag har de flesta av Bangkoks klonger fyllts igen.

Wikipedia

Frukost på balkongen på 82 våningen och Bangkok ligger nedanför oss.

Vi tog oss ner till floden via skytrain, som är hur smidigt som helst att ta sig fram i Bangkok.

Det dröjde inte länge förrän vi var inne en av klongerna. Husen är byggda på pålar och familjerna bor nästan i vattnet!

Växter är viktiga och man ser blommor och grönt överallt på kanterna av muren.

En liten flytande marknad som säljer solhattar och andra småsaker. En annan båt sålde dricka och öl! Vi köpte var sin burk öl!

Ofta kunde man se barn bada från husen direkt ner i klongen, men den här gången såg vi det bara på ett ställe – inte här.

Husen är gamla och en del orkar inte mer. Tyvärr byggs inget upp igen. Till slut läggs väl klongen igen.

Här ligger flera longtailbåtar och väntar på att en slussport ska öppnas!

Templen ligger tätt utmed vattnet!

En lite större Buddha vakar över allt!

En liten film från vår tripp

Bangkoks fulla namn är för övrigt:

 Krung Thep Mahanakhon Amon Rattanakosin Mahinthara Yuthaya Mahadilok Phop Noppharat Ratchathani Burirom Udomratchaniwet Mahasathan Amon Phiman Awatan Sathit Sakkathattiya Witsanukam Prasit.

Fler inlägg från Bangkok kommer så småningom!

Två nätter i Bangkok

Vi var sugna på att åka till Bangkok några nätter och uppleva storstan lite, för att sedan åka tillbaka till paradiset mellan Ban Phe och Laem Mae Phim.

Vi hade bokat rum på Baiyoke Sky Hotel. Det högsta hotellet i Bangkok. Vill så när himlen som möjligt. Vi hamnade på våning 30 av 84, men det var helt ok. Hotellet är lite slitet, men de rum vi hade var superfräscha!

Vi gick ut och bekantade oss med närområdet och gick genast lite vilse i närmsta shoppingcenter, men till slut hittade vi ut i alla fall och insåg att det finns en och annan bil i Bangkok.

Vi hade laddat ner en app ”Get your Guide” där man kan hitta tips för nästan alla större städer i världen! Några trevligheter hade vi redan bokat och betalt online!

En mat och kvällstur ville vi göra. Start med Tuk-Tuk och rally genom stan till olika små udda restauranger.

Vi trodde att vi skulle provsmaka, men rätt efter rätt kom in på det första stället med Isaanmat. Isaan ligger i norra Thailand och är känt för sin goda thaimat.

Bambusallad, en rätt som jag aldrig har ätit förut, men som var lite som inlagd sparris. Lite trådigare dock! Gott!

Mango med sticky rice fick vi vid ett gatustånd! Det är verkligen en favorit sedan gammalt! Mums!

Vi åkte förbi både fina och lite sämre kvarter.

En liten promenad genom China Town med lite olika smakprov blev det också.

I ett litet prång lagade man mat så det slog både eld och gnistor! Det blev hur gott som helst. Kyckling, ägg, lite grönt och nudlar wokades tills det blev frasigt! Så himla gott!

Den gigantiska blomstermarknaden hann vi också med. Den är öppen 24/7 året runt! En helt otrolig marknad!

Avslutade med något att dricka på en takterrass med utsikt över Chaoprayafloden och Wat (tempel) Arun innan vi blev körda med tuk-tuk till vårt hotell!

Läggdags och utsikt från hotellrummets 30 våning. Det var så vackert att jag vägrade dra för gardinerna, utan sov med denna fina tavla framför ögonen som var stängda, men i alla fall!

Nästan okända vägar

Vi åker gärna dit näsan pekar på vår sareng, i vårt närområde. Man hittar alltid något man inte har sett förut.

Det finns många vattendrag och små sjöar lite överallt! Ofta utgrävda ”gropar” av människorna! Vackert är det i alla fall!

Redo för fiske. Ett övergivet spö vid en vattensamling!

Nä övergivet var det inte, två damer satt bredvid och hade lunch. Hoppas dom fick ihop till sin middag! Glada över att bli fotograferade av en farang.

Den här damen är en annan bekantskap. Henne har vi vinkat åt i många år. Hon är ofta tillsammans med sin man, men han saknades den här dagen.

Hon passade maten som bakades i den här underjordiska ugnen. Någon trodde att det är en kolmila här, men jag steg av och frågade på mitt allra bästa kroppsspråk om hon lagade mat! Svaret var JA!

Det går åt en massa tid för att samla ved, men i år verkar det lättare eftersom man avverkar en hel del i området!

Idag vet jag inte vart vi ska åka men näsan pekar väl åt något håll!

Durian – frukternas konung.

Durian är en mycket speciell frukt – vissa älskar den andra hatar den. Den är förbjuden på många hotell, i bussar och flygplan beroende på att den stinker genom skalet.

Jag har länge funderat över träd i olika storlekar som odlas på många ställen i vår omgivning.

Dom står som lövade granar och gömmer sin hemlighet.

Rätt som det är ser man en massa små kulor hänga ner från grenarna och man blir inte mycket klokare för det.

Nästa steg är små blommor som kommer ur knopparna. Man kan inte tro att det ska bli stora frukter av några blommor.

Det är många kvastar, men allt blir inte till frukt!

När Durian är mogen kan man köpa från lastbilsflak. Frukten är ca 30 cm i diameter och kan väga mellan 1-3 kg.

Var så goda, bara att plocka en om ni vill.

Det är ingen billig frukt så den måste vägas noggrant.

Min personliga åsikt är att frukten smakar rutten grönmögelost!

Andra har genom historien beskrivit den så här:

Medan Wallaces varningar om att en mogen frukts doft till en början är ”verkligen oangenäm”, har senare beskrivningar av västerlänningar varit mer målande. Anthony Burgess skrev att äta durian är som att äta blancmangepudding  toaletten. Kocken Andrew Zimmern jämför smaken med genomruttna, mosade lökar. Anthony Bourdain beskriver frukten som ”Dess smak kan bara beskrivas som.. obeskrivbar, något du antingen kommer älska eller hata. Din andedräkt luktar som om du har kysst din döda mormor med tungan.

Wikipedia

Jag måste tillägga att många älskar Durian, men får då räkna bort mig i den skaran.

Nyårsdagen på One Beach

Det finns flera olika strandhak i vår närhet och One Beach är ett av dom, vilket blev vårt val på den första dagen av 2023.

Vi kom inte förrän lunchdags så det var bara att kliva in och sätta sig och var bland dom första lunchgästerna, så vi slapp vänta så länge på maten. Maten är helt ok, men servicen kan vara svajig. Vårt barnbarn fick vänta länge både på att beställa och få in maten. Drickan hade dom glömt!

Naturligtvis kan man få en skön massage om man vill. Läget är härligt. Man kan njuta av lite havsbris samtidigt som man blir knådad.

Stranden är riktigt fin utan försäljare som man kan hitta i andra delar av Thailand. Självklart är solstolarna gratis!

Vill man inte sitta i sol hela tiden, finns skugga som svalkar lite!

Här är rejält långgrunt så man får gå långt ut innan man kan doppa sig. One Beach är perfekt för familjer med små barn eller om man har något rörelsehinder.

Jag tycker att One Beach är ett perfekt ställe för barnfamiljer tack vare att det är så långgrunt och har en fast fin botten.

Själv vill jag inte gå minst 50 meter för att kunna doppa mig och simma.

Otroligt barnvänligt, men man får vara beredd på att de små ibland visar sitt missnöje ganska högljutt!!!

En fin beach, men inte min absoluta favorit!

Äntligen kom dom

Strax före jul kom barn och barnbarn och hälsade på. Dom ska stanna rätt länge och barnbarnet ska gå i skola här, vilket han har gjort ett par gånger förut och trivs toppenbra i Svenska Skolan i Ban Phe.

Just nu är det lite kyligt i vårt område, så vi har morgonrock på oss när vi äter frukost på balkongen.

Det är inte bara de tvåbenta som tycker det är lite kyligt.

En styck badkruka. Lite kallt tycker han att det är. Det tar en stund innan han doppar sig

Tre generationer och en boll dagen innan julafton.

Min gamla laptop tyckte att den hade jobbat ganska färdigt, så en ny var beställd. Vilken tur att man kan få all hjälp man behöver till alla nyheter som har kommit på nästan 10 år.

Belöningen kan bestå av glass, som vi hittade i Mae Rumphungområdet! Ett läckert Glasscafé utmed Beachroad.

Vi fick äta vår mat själva, men den här lilla katten fick full service i form av skalade räkor!

Nu är det inte långt kvar på 2022 och vi får hoppas att 2023 blir ett bra år!

God Jul till er från mig

Tiden går fort och tomten knackar snart på. Det är ju dan före dan!

Även i Paradiset har vi juliga små träd!

Lite julkänsla infinner sig!

Undrar om det kommer någon tomte till oss. Vi har kanske inte varit snälla.

En natt kvar, sedan kommer han till alla snälla barn och vuxna!

Därmed önskar jag alla mina läsare

En riktigt GOD JUL!