Författare: Veiken (sida 4 av 370)

Vi var och besökte U Forest Café vid jul och hade då sonen med oss. Han var där redan i juni och tyckte då att det inte var så speciellt, men vid jul hade det utökats. Nu bygger dom igen för att få en större attraktion. Kul att följa. Jag skrev om det då och ni kan se det inlägget HÄR

Det var lika fint i de gamla delarna som sist. Nu var det dessutom inte många människor på besök.

Blommor som vi har i små krukor inomhus i Sverige växer som buskar här.

Lunchrast i värmen. Jag skulle inte palla att jobba i 33 graders och sol. Dessutom väl påklädda.

Glädjen kan man inte ta fel på. Tack för att du tog en bild på oss! 🙂

Ny mark och utrymme erövras.

Nysatta träd som kapats rejält. Det ser faktiskt lite mysko ut, men de blir väl som dom ska när dom rotat sig.

Den här gångvägen missade vi förra gången vi var här.

Det frestar på med utflykt så en lunch hann vi med i caféet.

Tror ni att träden tar sig?

Det ska bli spännande att komma tillbaka nästa säsong och se vad som har hänt!

Kommer det att vara inträde då?

Alla på Palm Leaf blev inbjudna till en topphemlig tävling. Den som ville vara med fick en nummerlapp, övriga blev publik. Jag var vidtalad att ta tid och föra protokoll, så jag behövde inte välja.

Publik och deltagare. Ännu visste ingen vad som skulle hända. Det stod en låda med duk vid poolen. Vi förstod rätt snart att den skulle vara huvudpersonen i tävlingen.

Nja, tanken var inte att kasta is. Tävlingen gällde att se vem som kunde ligga längst i isvattnet. Den här ”grabben” ser inte ut att lida.

Någon hade lite skräckblandad förtjusning med sig ner i vattnet.

Heja heja, ge inte upp!

Vinnare! Krabban! Hon satt i isvattnet i hela tre minuter. Sedan tvingade vi upp henne. Hon hade ju ändå vunnit!

Några hoppade upp efter några sekunder, andra satt längre. Längst satt alltså Krabban.

Visserligen har vädret varit extremt varmt för årstiden, men detta var väl ändå att ta i för att svalka sig.

Vi hade i alla fall jätteroligt- åtminstone publiken!

När man är på vägarna här så dyker nästan alltid något udda upp. Det gäller att vara med och uppleva. Ibland hinner man inte med att trycka på knappen, men det man har sett sitter som en bild på hjärnan i alla fall.

En leverans till ett gatukök. Det är billigt, gott och lite exotiskt att köpa maten från en matvagn utmed vägarna.

En liten bygata på andra sidan Sukhumvit = Motorvägen

Läs och häpna. Där står en liten vit bil parkerad. Ägaren tyckte väl att det var en bra plats att ställa bilen, strax innan rödljus.

Den här killen är lite bättre parkerad. Har dessutom med sig sitt tält på taket. Natten är räddad!

Damen med hunden som kom efter oss till bensinstationen. Hon var mycket intresserad av vilka vi var och var vi kom ifrån. Hon talade utmärkt tyska, så vi kunde kommunicera. Vi hade ett riktigt fint samtal vid bensinpumparna. Ett möte mellan olika kulturer, så härligt.

Det är inte bara människomöten utmed vägarna. Vi träffar på några bufflar lite då och då. Inte bara tvåbenta sådana.

En ung tjej som så småningom kommer att ge mjölk. Jag älskar äkta buffelmozzarella. Mums.

Det är inte bara solsken när vi är ute och åker. Himlen öppnade sig när vi var på väg mot Ban Phe.

Tror ni att vi blev våta??

Det var ett tag sedan vi var på utflykt till Raksamae Bridge, så det var dags att åka dit igen, titta på utsikten och gå omkring på spångar i mangroveträsken.

Bron finns kvar, men är i ganska dåligt skick. Många bräder behövs bytas ut.

Avstängt in mot mangroveträsken. Texten lyder: Tillfälligt stängd för underhåll , ursäkta besväret, beklagar olägenheten. Förlåt vi är under uppbyggnad. Artigt värre tyckte vi.

Vi fick nöja oss med de vyer vi kunde få från bron. Inte fy skam eller hur?

Mangroveträsken fick vi bara se på håll, tyvärr.

Vi var inte helt ensamma. Mannen paddlade i en båt som var rank enligt mig.

Paviljongen var helt tom. Där brukar det vara skönt att sitta ner på en bänk och bara njuta.

Små fiskehyddor utmed ”stranden”

När det äntligen kom turister (vi) fick farbrorn bråttom att ta fram varor. Den här dagen blev det ingen affär, men kanske nästa gång.

Det finns många sätt att fixa fisk till middagen eller att sälja fisken man lyckats fånga.

Ett sätt är att ro ut i en liten båt samtidigt som man lägger ut nät. Sedan får man hoppas på tur och dra in nätet för att se vad havet har att erbjuda.

Näten ska vittjas, lagas och packas in inför nästa gång.

Ett annat sätt att få mat på bordet, är att dra det lilla redskapet över sanden för att samla ihop små musslor till dagens soppa. Musslorna gräver ner sig några centimeter, men med det här redskapet kan man hitta dom.

På en av våra turer åkte vi förbi ett gyttjehål där två grabbar brottades i leran.

Ingen brottning, men två grabbar som letade och hittade fisk. Skulle tro att det var slamkrypare.

Stolta visade dom upp sin fångst för oss. Vårt barnbarn 14 år var med och fick lära sig att världen inte bara är dataspel för alla barn. Nyttigt.

Ett brygghäng för hela gänget kan vara trevligt medan man sitter med sina spön och hoppas på napp.

En av alla båtar som går ut på havet i solnedgången för att för att se vad havet har att erbjuda. Lamporna tänds när mörkret faller så att fiskarna, som ska bli mat, ska hitta rätt.

Vi blev tillfrågade om vi ville åka med till en restaurang som vi aldrig hade varit i förut. En restaurang som vi inte hade varit i förut? Det kunde vi inte missa. Självklart ville vi testa.

Vi åkte en väg vi nästan åker varje dag när vi ska in till Ban Phe, men helt plötsligt svängde vi vänster på en liten smal väg och kom till en park. Vi skulle ju till en restaurang.

Visst var det en restaurang, som låg lite gömd strax utanför huvudvägen. Det var tur att vi hade några som kan språket och vet ungefär vad vi västerlänningar tycker om. Det är bara att beställa.

En av alla rätter som beställdes in. Mums! Så gott. En del sötma, samtidigt lite sting i smaken.

Några rätter som kom in. Fisken i formen är en delikatess. Lite vitlök, lime och andra kryddor. Alla rätterna mitt på bordet på thaivis, gör att alla kan smaka på allt.

Det är bara att hugga in på allt det goda. Det blir inte sämre av att omgivningen är fantastisk.

Priset? 13oo thb för rubbet.

Krua Baan Klaeng heter restaurangen om någon undrar!

När vi är ute och ser oss omkring följer alltid en eller två bilder med hem. Just i år fotar jag nästan bara med mobilen som ett litet test. Enkel att ta fram om det ska gå snabbt! Catch the moment!Det finns mycket att se och upptäcka.

Jag läggar ofta märke till hur klara en del småsjöar är. Sjögräset ser nästan ut som att det inte växer i vatten.

Det är vänstertrafik i Thailand, men det är nästan som en rekommendation. Man får vara beredd på mindre vägar att man kan få mötande sarenger och MC som kör på fel sida. Visserligen kör folk nära dikesrenen, men beredd måste man vara.

En och annan zebu finns också utmed vägarna. Några bufflar kan man också få se.

Växtkraften är enorm, blomsterprakten går inte av för hackor!

Bilar finns det gott om i alla skick från nya coola till riktigt gamla, som snart har gjort sitt.

Några vandringsmunkar utmed vägen. Notera att några är barfota på den varma asfalten. Vandringsmunkar har ofta en lite mörkare klädsel än de som tillhör ett tempel.

En liten vilopaus på väg någonstans sitter kanske bra. Inte så säkert om ni frågar mig!

Vi har goda vänner som har sin husvagn på Mössebergs camping där vi har varit några gånger och hälsat på. Varje gång har vi hört talas om en ung tjej som brukar vara någonstans i Thailand. Tja Thailand är stort 70 miljoner människor plus alla turister.

En av vännerna ringde i höstas och den unga tjejen som brukar vara i Thailand ville prata med mig.

-Hej var i Thailand bor du?

-Nära en liten by som heter Ban Phe om du känner till den?

-Ja, min pappa har ett företag i Ban Phe.

-Va? Heter han Göran Lunne?

-Haha! Ja han heter Göran Lunne

-Då heter du A. 🙂

Jajamensan, visst är det Göran som är hennes pappa och hon är A.

Helt rätt Göran dessutom, som ser till så att alla leveranser blir klara inför jul.

Julen den ska snart bäras ut om den inte redan är borta.

Far och dotter. Hon ska börja arbeta som lärare i Bangkok i början av januari. Det är bara att önska Lycka Till! Så roligt att träffa henne. Världen är inte stor.

Företaget är OLEARYS i Ban Phe om någon undrar.

Det var en riktigt glad tjej vi träffade! Så roligt!

Fick ett tips om en nyöppnat Café och camping för en månad sedan, vi åkte dit. Först åkte vi vilse för det fanns ingen skylt vid vägen ännu, men den har kommit upp nu, så det är lätt att hitta.

Ett antal villavagnar finns till uthyrning. Nytt och fräscht.

Den som kollar noga kan se att det finns ett badkar på taket,. Dessutom ett tygtak som skyddar mot solen!

När vi var där var det i stort sett tomt. Ingen kunde väl hitta hit ännu.

Baren öppnade för oss men killen visste inte priserna utan ringde någon för besked.

En hawaiiansk Tiki finns på plats.

Gungor med en vacker utsikt! Barnen kanske inte tänker så.

Vi var aldrig inne i caféet, men det ser riktigt trevligt ut!

Vill ni hitta hit, så följ skyltarna från vägen. Creamii ligger ca 4-5 km från Mae Phim mot Ban Phe.

Vi hade inte varit i U Forest förut, men sonen hade koll eftersom han var där i juni. Då tyckte han att det var litet, men upptäckte nu att det hade byggts ut. Vi såg dessutom att det byggs ut ännu mera. Sträckan för att åka dit är ungefär ca 2 mil från Laem Mae Phim. Sarengerna var fulltankade så det var bara att dra iväg.
Inträdet är gratis. Det är bara att gå in.

Man kan tro att man har kommit till Rock Garden, ett annat ställe i området, men det är U Forest, så vi hade kommit rätt.

Det var ingen som kunde undgå att det var i juletid som vi var där.

Eller hur?

Uppbyggda vattenfall som fungerar både på fram och baksida.

Mitt inne i ”berget” som byggts upp hittar man några rökfyllda grottor. Nåja rök, det är vattenånga.

Guldfiskar simmade omkring där det fanns vatten. Så fina.

Trängsel både i vatten och på land. Vi hoppade över lekplatsen för i vissa började det suga i fikatarmen.

En obligatorisk fika. Far och son väntar på allt och alla som ska vara med.

Den som vill kan kolla den lilla filmen från U Forest