Jag är en restokig mormor och farmor, som är glad för det mesta, ogillar orättvisor och har åsikter om allt och ingenting. Jag måste bli minst 200 år om jag ska hinna med allt jag vill göra. Vill inte dö nyfiken. Tycker om när folk har humor.
Det var lite kylslaget ute och naturen var lite pudrad, som en semla ungefär.
Vi har skogen runt knuten. Det är bara att ta på sig skorna och ge sig ut.
Allt är så kalt när löven inte finns där. Det ligger ris och omkullfallna träd lite överallt.
Jag vet att det är bra för naturen med lite gamla grenar som ligger som ett matbord för de små i skogen. Jag har ändå tyckt att dom kunde snygga till det lite, men det syns inte så mycket när det gröna kommer!
Här hade man röjt några träd. Jag blev förvånad över färgen på veden. Jag hade aldrig sett en sån färg förut. Jag stämde träff med Herr Google och fick fram att alträ är så orange! Har ni någon annan uppfattning?
Några hade nog hört mitt gnäll om en risig skog. Detta var en pekpinne till mig – är det en pekpinne till dig?
Vi gick vidare utmed kajerna i Göteborg och kom till Packhuskajen. På 1600-talet var där ren sumpmark. 1621 fick Göteborg sina stadsprivilegier och Gustav 11 Adolf såg till att holländare började bygga staden.
På 1700-utvecklades Göteborg till en sjöfarts och handels stad och hade ca 10000 invånare. Det var fortfarande vassmark och kriminella ligor härjade här.
Området kring det stora tullhuset hette Franska tomten för att man slöt ett avtal 1784 med fransmännen där det stod att fransmännen skulle slippa betala tull för varor som passerade eller förvarades på den Franska tomten. I utbyte fick man den västindiska ön Saint Barthélemy, som man sålde tillbaka till Frankrike 1878.
Handeln ökade på 1800-talet och man byggde så småningom Tull och Packhuset. 1867 flyttade man in i det nya huset på det som idag är Packhuskajen. Huset skulle så småningom användas till något helt annat!
Fasaden ut mot vattnet. Göta Älv. Det här blev en plats för farväl! Folk som emigrerade till Amerika kom hit för att lastas i båtar som skulle ta dom från fattigdom till ett rikt liv hoppades man. 1.3 miljoner människor eller ca 25% av den svenska befolkningen åkte iväg. De flesta från det här huset och den här platsen.
Lånad bild.
Så här kunde det se ut utanför Packhuset innan avresa. I området fanns hotell, enklare övernattningsställen, reseagenturer, butiker. Ja allt man kunde behöva. T.om bordeller. De flesta båtar utgick från Packhuskajen. Innan avgång hölls särskilda gudstjänster. Trappan ner till båtarna kallades för ”Gråtartrappan” Det var stunden man såg det sista av sitt land och sina släktingar.
Nu förstärks kajen, men det var här man gick när man skulle lämna Sverige!
Man lämnade kaj och åkte till vänster genom hamninloppet och vidare för att uppfylla sina drömmar om ett bättre liv! Detta pågick från mitten av 1800-talet till i mitten på 1920-talet!
Nu går här andra sorters båtar här. En färja som tar passagerare till olika hållplatser utmed Södra och Norra älvstranden!
Emigranternas hus är bland annat ett stort statligt Casino nu för tiden!
Det var lite mulet, vindstilla och runt 0 grader ute. Vi åkte in till stan och gick utmed kajerna på den Södra Älvstranden. En härlig promenad utmed Göta Älvs inlopp.
I lilla Bommens gästhamn låg båtarna som trafikerar Göta Kanal på sommaren. Tyst och stilla i sitt vinteride.
Men snälla tomten, julen är slut för länge sen. Du måste till Nordpolen och börja jobbet med barnens julklappar till nästa jul.
Något fattas på bilden! Det är skolskeppet Barken Viking som har åkt till Falkenberg för en rejäl uppfräschning. Återkommer tydligen i mars. Skanska Skrapan, även kallad läppstiftet står kvar och ska ingenstans. Däremot ska bron i bakgrunden rivas snart. Den är allt annat än fräsch. Spårvagnarna kryper sakta sakta över bron. Hoppas den håller tills den nya tas i bruk. Körfälten från fastlandet till Hisingen är avstängda.
Evert hälsar på Evert. Evert Taube står utanför operan och spejar mot hamninloppet och lite längre ut till Vinga där han växte upp. Hans pappa var sjökapten och fyrmästare på Vinga.
Gamla kranar står på Norra Älvstranden och vittnar om gamla tider inne i Göteborg. Dagens hamnavsnitt ligger mycket längre ut! Nu är båtarna så stora och djupgående att dom inte kan komma in här.
Vi gick tillbaka igen. Solen började titta på oss från en ganska blå himmel. Göteborgsoperan, till vänster, liknar en båt. Den ligger helt perfekt alldeles intill vattnet precis som det ska vara i en hamnstad!
Rivningsobjektet, Götaälvbron, som var färdig 1939, ska rivas 2021. Då har den gjort sitt!
Snart ersätts den gamla bron med den nya, Hisingsbron! Det är delade meningar om den, men folk vänjer sig nog snart!
Vi gick förbi något som jag tycker är både spännande och intressant. Mer om det i nästa inlägg!
Igår 23 januari var det äntligen ett väder värt namnet. Solen tittade fram och det var i stort sett vindstilla. Morgonen började i halka men den bleka vintersolen gjorde sitt så det var helt rent när vi gick ut!
Vi hade inte hunnit långt när vi hörde vattnet som rann i strida strömmar lite här och där. Vårflod?
Vi hörde något mer. Fåglarna var i full gång. Lika glada som vi över ljusare tider. Jag blev så glad när jag hörde fåglarna sjunga eller kvittra kanske man ska säga.
Vattensjukt överallt. Marken är mättad och sväljer inte mer.
Det ser lite skräpigt ut i skogen. Nerfallna träd lite överallt. Dom ska ju ligga kvar som godis åt diverse små kryp!
Den gröna mossan breder ut sig överallt. Vackert men surt!
Vi var inte ensamma som hade kommit på den goda idén att njuta av det fina vädret. Kvibergs fotbollsplaner låg tomma. Än har inte träningarna börjat, på grund av ett skitvirus!
Idag är det 55 år sedan vi sa JA inför prästen. Det måste vara fel någonstans för så många år kan inte ha passerat! Fast det har hänt en del på vägen förstås.
Jag minns inte så mycket av just den dagen, men vi åkte till min mammas grav och jag la ner brudbuketten innan vi åkte på bröllopsresa till Las Palmas på Gran Canaria.
Åren gick och två barn fyra barnbarn och ett barnbarnsbarn har vi hunnit med. Det är det bästa vi har!
Vårt guldbröllop firade vi på stranden i 25 graders värme tillsammans med våra barn som hade kommit till oss! Planen var att vi skulle upprepa det i år, men ett skitvirus kom emellan!
Idag sitter vi i karantän med snöglopp utanför fönstren. Lite hämtmat får det bli. I övrigt kan vi inte fira tillsammans med nära och kära den här gången!
Vi har varandra och messenger så vi kan vara tillsammans med familjen ändå.
Först ett stick på ett kick- sedan fest!
Independence ligger och väntar medan vi gör Lissabon!
Jag skrev ett inlägg för några dagar sedan att jag just nu längtar efter att gå ombord på ett kryssningsfartyg igen. Det spelar ingen roll vart rutten går, utan bara känslan att vara ute till havs räcker i nuläget för mig!
Den 14 september 2019 gick vi ombord på Independence of the Seas! Känslan när man går in i sin hytt och har hela resan framför sig är fantastisk. Vi gjorde just den här kryssningen av nostalgiska skäl. Den skulle ta oss till de platser vi besökte som unga. Några av Kanarieöarna.
Hej då! Nu sticker vi. Det är fortfarande stort i vissa hamnar när ett kryssningsfartyg lämnar!
Jag får ofta frågan. Finns det nåt att göra på en båt? Ojoj, vi hinner inte med hälften av det vi vill göra. Vi är ju iland och ser oss omkring nästan varje dag! En minigolfrunda är inte fel om vädret tillåter.
Lite lagom slappt om man vill.
Kanske en bok, medan man lyssnar till Reggae ute på deck.
Många tycker om att slappna av i en bubbelpool. Inget för mig. Det är alldeles för varmt i vattnet!
Ett glas bubbel eller två före maten sitter fint!
Kvällstid är det för det mesta huvudrestaurangen som gäller. Klädsel? Inte så noga, men snyggt fritidsklädd för både män och kvinnor! Inga shorts!
Efter maten kan man se isshower på vissa fartyg. Vi älskar alla artister och det dom visar upp ombord- Tja allt har inte varit av yppersta klass, men nästan!
Teatern har något varje kväll. Här såg vi Grease! Underbart!
Det gäller att vara uppe i tid om man ska ut på stan eller på utflykt! Man måste bottna med frukost!
Ingen behöver gå hungrig efter frukost eller lunch. Jag undrar hur det blir med buffé efter covid-19. Man kan nog inte ta själv som man har gjort innan eländet bröt ut!
Det finns något att göra för alla hela tiden! Musik lite överallt. Det gäller att hitta det man tycker om.
Det bästa är att man har sitt hotellrum med sig överallt!
När vi kan börja kryssa igen vet ingen, men det finns visst något bokat mycket senare i år!
Ni som nu funderar på att inte ta coronavaccin pga eventuella biverkningar. Läs igenom den här listan på biverkningar.
Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare):
Angioödem, mycket allvarlig allergisk reaktion, svullnad av ansikte, tunga eller svalg, svårigheter att svälja, nässelutslag och andningssvårigheter allergiska reaktioner som hudutslag och nässelfeber. Även mindre allvarliga former av hudreaktioner, utslag och klåda kan förekomma. Leverpåverkan. Detta kan vara mycket allvarligt och kan ge symtom som trötthet, illamående, kräkningar, magbesvär och aptitlöshet.
Mycket sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 10 000 användare):
Blödning från hud och slemhinnor och blåmärken, allmän slöhet, tendens till inflammation (infektioner) särskilt halsont och feber på grund av förändringar i blodet (minskat antal vita blodkroppar och blodplättar). Allvarliga andningssvårigheter med flämtande andning. Njurbiverkningar. Blekhet, trötthet och gulsot på grund av allvarlig blodbrist. Mycket sällsynta fall av allvarliga hudreaktioner har rapporterats. Anafylaxi: överkänslighetsreaktion med feber, hudutslag, svullnad och ibland blodtrycksfall.
Nu var det här en lista på eventuella biverkningar för vanligt Alvedon.
Kanske Coronavaccinet inte är så farligt trots allt. VACCINERA ER, ni som kan!
Idag för 48 år sedan var det dags för oss att bli föräldrar till två. Dagen började som alla andra dagar, men vi hade bestämt att vi skulle åka till svärföräldrarna på kvällen och lämna den blivande storasystern där. Vilken tur! Klockan 8 på kvällen blev det dags att åka in med den stora magen. Strax före 23.00 kom en liten kille på på drygt 4000 gram till världen.
Några timmar gammal och hela livet som ett oskrivet blad.
Stolt storasyster får hålla den lille!
En glad skit, fast ett himla humör kunde han ha ibland.
En fantastiskt fin sommardag ute på Rön!
Åren gick och den lille blev själv pappa!
Far och son i lektagen!
Ett stort Grattis på DIN dag! Tyvärr kan vi inte träffas på grund av ett litet skitvirus!
Jag brukar inte ta till mig listor och skriva om dom, men gör ett undantag. Jag brukar titta in till Ingelas Resor och kolla runt lite. Ni kan se vad hon svarade på frågorna.
Vid vilken ålder började du drömma om resor?
Jag vet inte om man drömmer om resor redan i mammans mage, men det kunde ha börjat där. Mina föräldrar reste mycket redan då. Min mamma åkte ensam på en HD ner till Spanien 1929.
2. När du väl började resa, vad inspirerade dig då? Och har det ändrats genom åren?
Jag var 4 år första gången jag flög och blev såld. Visserligen en rutt mellan Göteborg och Oslo. Vi pratar 1950. Resorna i sig är en inspiration. jag vill se och veta mera om andra länder och kulturer.
Valsafari i AlaskaTack och hej sa valen och dök.
3. Vilken bok har mest inspirerat dig till resor?
Ingen. Det skulle vara resekatalogerna man fick i brevlådan förr. Nu är det bloggar och resesidor!
4. Vilken film eller tv-serie har inspirerat dig?
Ingen, men jag tittar gärna på reseskildringar, djur och naturprogram!
En savann i KenyaMamma och barnelefant hade vägarna förbi. KenyaEn glad kille i en massaiby!
5. Vad inspirerar dig till att samla på souvenirer? Och har det alltid vart samma?
Jag köper aldrig souvenirer. Dom samlar bara damm längst inne i ett skåp, men jag tar många bilder.
6. När du letar resor, vad är det första du letar efter?
Ett resmål jag gärna vill komma till, kanske efter tips på bloggar eller en resesida. Just nu längtar jag efter en kryssning. Ingen vet när den blir av!
Bad i varma källor på norra Island. Ljuvligt!Världen är min!Island
7. Och vad får dig till sist att boka resan?
Om jag hittar exakt det jag letar efter, bokar jag. Eftersom jag är ständigt kompledig är det enklare.
8. Finns det någon person som inspirerar dig att resa?
Nej…. Ingen speciell, men visst kan jag bli inspirerad av många om det passar mig!
Zanzibar.En klättrande cocoskrabba. ZanzibarVid lågvatten går människor ut på reven och plockar fiskar och snäckor som blir kvar när vattnet drar sig tillbaka.
9. Vart skulle du resa om du åker med bil? Buss? Tåg? Flyg?
Bilen tar vi max 50 mil. Buss undviker jag om jag inte åker kollektivt! Tåg, till Stockholm från Göteborg. Kanske något längre. Flyget tar mig ut i världen!
Sist men inte minst, Marstrand. Sverige är fantastiskt!
”Världen är en bok och den som inte reser läser bara en sida” sagt av Biskop Sankt Augustin för över 1500 år sedan.
Vi går tillbaka till mars 2020. Vi hade några veckor kvar på vår vinterförvaring i den lilla byn Plong Saway, innan vi skulle till Sverige för ett härligt sommarhalvår. Plötsligt hörde vi rykten att man hade blivit helt galen i Sverige. Det hamstrades för fullt. Mest toalettpapper. Det hade kommit ett ”lätt” virus till Sverige. Man visste inte så mycket, men det skulle vara enkelt. Mest som en vanlig förkylning. Det skulle snart ändras.
Vi fortsatte som vanligt. Hälsade ibland på lite annorlunda vänner. En liten ödla som kom på besök.
Vi strosade på stranden,. Hittade en kokosnöt som flutit iland. Vi njöt i fulla drag de sista veckorna.
En sebu på bete intill vägkanten.
Vi förundrades över hur det kunde fungera med elen, men det gör faktiskt det!
Till slut kom den dagen i slutet av mars när det blev dags att åka till Sverige. Vad skulle möta oss. Vi trodde att det mesta skulle vara som vanligt när vi kom hem!
Redan när vi gick ombord såg vi att det var lite annorlunda. Personalen hade munskydd, men inte alla.
Inga konstigheter vid min plats i alla fall.
När vi gick in för landning tände man ett fantastiskt ljusspel i taket, som skulle påminna om norrsken. Så vackert.
När vi landade på Vanda i Helsingfors, insåg vi att mycket var annorlunda. Nästan folktomt!
Nästan allt var stängt. Ingen lounge var öppen, men vi hittade ett ställe där man kunde få en smörgås i väntan på planet till Göteborg.
Ankomsthallen på Landvetter. Nästan helt tomt. Detta hade jag inte kunnat föreställa mig i min vildaste fantasi!
Nu vet vi hur det gick sedan. Covid-19 är inte att leka med. Ett djävulskt virus som kan slå skoningslöst mot vem som helst. Ljuset i tunneln är att ett vaccin har börjat rulla ut. Ingen vet hur länge det verkar, men jag kommer att springa till vårdcentralen när det blir min tur att få ett stick gjort på ett kick!
Sedan är frågan- när kan vi börja resa säkert igen till de platser vi vill besöka.
Vi har bokat en resa till hösten 2021 – hoppas att det är lugna puckar då!
Ett poolparty med bästa grannarna och vännerna på Palm Leaf står högt upp på önskelistan!