Jag är en restokig mormor och farmor, som är glad för det mesta, ogillar orättvisor och har åsikter om allt och ingenting. Jag måste bli minst 200 år om jag ska hinna med allt jag vill göra. Vill inte dö nyfiken. Tycker om när folk har humor.
Precis som vanligt var vi på genrep på Vallarna inför sommarsäsongen. Nja, förra året fanns det inga föreställningar. Vallarnas friluftsteater ligger i Falkenberg alldeles invid Ätran. Otroligt vackert är det där utan att överdriva.
Årets upplaga heter: Sommarbuskis på Vallarna och är en jubileumsshow med nummer från tidigare år plus lite nytt! Egentligen är jag inte ett stort fan av buskis, men det här gillar jag!
Ätran rinner i sakta mak alldeles bakom scenen. Ibland kan man se laxen hoppa eller någon sportfiskare som gärna vill ha lax till middag!
Levande musik skulle det bli och Yvonnes kusiner stod för det musikaliska. Haken är att ingen är kusin med Yvonne!
Ett dass eller förråd hör till
Varannan bänkrad stod tom och dessutom var det mellanrum mellan de olika sällskapen som mest bestod av fyra stycken.
Vi fick en del riktigt goda skratt och det känns så skönt att koppla loss hjärnan utan att tänka. Föreställningen är inte det bästa dom har gjort, men omgivningarna vid Vallarnas utomhusteater i den svenska sommaren är svårslaget!
Stopp den här bänkraden ska vara tom!
Det var helt underbart att sitta där igen coronasäkert och bara vara!
Jag måste erkänna att jag aldrig hade varit på Gotland innan vi kryssade från Stockholm via Ystad.
Jag har länge önskat att få komma till Gotland och nu blev det äntligen av.
Vad visste jag om Visby innan jag kom dit? Inte mycket. En hansestad från Medeltiden, som är en av de bäst bevarade städerna i Skandinavien. Mina historiekunskaper sträcker sig till att jag också vet att Visby blev brandskattat av Valdemar Atterdag, den danske kungen, i juli 1361.
Nu skulle också jag komma dit, men hade inga som helst planer på brandskattning.
Vi skaffade en karta över Visby, men gick lite som vi ville i alla fall. Burmeisterska huset, som är nästan nytt i förhållande till stan, byggt av den tyske köpmannen Hans Burmeister 1652-54. Alltså inget medeltida hus.
Våra fötter tog oss till S:t Hans och S:t Pers kyrkoruiner, som en gång var sammanbyggda och uppfördes på 1200-talet . Kyrkan underhölls inte, utan man tog sten därifrån och byggde annat på 1700-talet.
Jag har tyvärr ingen aning om vad detta hus har varit en gång på medeltiden. Det är bara att gissa och låta fantasin spela.. Någon som vet?
Jag hade klart för mig att Visby också är rosornas stad. Vi var där före midsommar, så alla hade inte slagit ut ännu!
Mitt på torget ligger S:a Karins klosterkyrka, ett franciskanerkloster. En dam som har ett antal år på nacken. Byggnadstiden brukar uppskattas till cirka 1235-1250. Den byggdes om och till under hela 1300-talet och det är resterna av det vi ser idag! Vill du läsa mer om klosterkyrkan kan du göra det HÄR
Det var skyltat att det var öppet, men stora hänglås på porten sa nåt helt annat!
Lika bra att gå till en kyrka som var öppen. Visby Domkyrka.
Det var riktigt skönt och svalt därinne. Kyrkan byggdes ursprungligen som gästkyrka för tyska handelsmän. Den 27 juli 1225 invigdes den som församlingskyrka av biskop Bengt från Linköping och anledningen till det var troligen att den nya tyska församlingskyrkan S:t Nicolai förstörts av brand. Vi tyckte det var svalt och skönt, man kan bara spekulera i hur många som har frusit sig igenom långa predikningar på medeltiden.
Helt plötsligt var vi i en botanisk trädgård mitt inne i Visby. Vi gick omkring en stund och njöt av skugga och växter.
Oj så stora blad det trädet har. Riktiga ”dasslock”
Här står maken och passar Kärleksporten som byggdes så sent som 1872 i en del av Visby ringmur som hade rasat.
Ringmuren går runt hela den medeltida delen av Visby. Muren är inte purung precis. Den uppfördes på 1200-talet och är en anledning till att Visby är på UNESCOS världsarvslista.
Vi avslutar innerstaden med att passera Kruttornet som är den äldsta tornet på hela muren och ligger som försvarstorn i den del som nu är känd som Almedalen. Det uppfördes omkring 1160–1161.
Almedalen känd för alla politikermöten i juli varje år.
Bla, bla, bla, bla, bla. Dessa stackars träd har hört en massa tal under Almedalsveckorna.
Efter en härlig lunch var det dags att dra sig mot båtarna och vårt fartyg för vidare resa mot Stockholm!
Gotland, vi kommer tillbaka för att upptäcka mer av den fina ön!
Första stoppet på vår lilla mini-kryss var Ystad. Jag har aldrig besökt Ystad förrän nu och då blev det rejält. Två gånger på ungefär en vecka, en gång med bil och nu med båt. Första gången kan ni läsa om HÄR.
Det var bara trevligt att komma tillbaka.
En tidigt promenad på däck innan frukost och vi fick ha allt för oss själva.
En liten stund för sig själv innan vi går iland. Så mysigt att titta över haven innan båten lägger till.
Det gick bussar in till Ystad från båten, men vi valde att gå. Helt plötsligt stod där en fyr mitt på gångvägen. Först trodde jag att det var en fyr som skulle se fin ut, nästan som en attrapp, men så fel jag hade.
Det är Ystad övre fyr, som är skyddad som ett byggnadsminne. Fyren är byggd 1866 enligt den tidens allra bästa teknik och material.
Det var inte mycket som hade ändrats på en vecka, men lika trevligt att gå omkring där.
Jag kunde inte låta bli att ta en bild av det här huset på grund av tornrummet koppartak och ”kopparkjol”!
Frukt och grönsaksmarknaden på torget såg inbjudande ut och helt plötsligt blev jag riktigt hungrig. När jag blir så hungrig är det bråttom. Det gällde att hitta ett ställe att äta på.
Vad vi åt? Gratinerad chèvre, med honung och valnötter på rostad bröd. Därtill lite frukt (druvor i flytande form)
Det var mycket godare än jag tänkt mig. Rekommenderas!
Mätt och belåten gick vi tillbaka till båten för vidare tripp till Visby!
Stoppet i Stockholm blev kort den här gången för vi hade annat i sikte. Vi skulle ut med ett flytetyg som hade både för och akter , ett så kallat fartyg.
Vi åkte ut till Vikings terminal och skulle checka in bilen. Ja, vi hade köpt parkeringsplats ombord. Så bra för oss att slippa ha bilen stående på kajen medan vi var borta.
Cinderella hade bara 50% gäster av full kapacitet och de flesta var fullvaccinerade, höll avstånd och det kändes väldigt tryggt.
12.15 skulle incheckningen öppna och prick 12.15 fick jag ett meddelande om att incheckningen var öppen. Det visade sig att 14.15 var den rätta tiden för det. Vi lämnade bilen i kön, gick till en restaurang på Fotografiska för lunch.
Riktigt dåligt Vikingline.
Väl ombord var allt groll glömt och känslan av att kryssa infann sig. Vi kastade loss exakt på tid och vi gick upp på däck.
Sakta gled vi ut ur Stockholm och vi hade tre nätter ombord och två stopp. Ystad och Visby. Vädret var strålande ca 30 grader. Bättre kan det inte bli.
Vi passerade Oxdjupet innan det blev dags att gå till matsalen.
Inte en chans att ta mat själv förutom det som stod i små skålar. Är detta möjligen det nya normala? Jättebra tycker jag. Det blir mycket mindre svinn och det är ingen som tagit i besticken innan. Alla i serveringen bar visir och hade handskar på.
Mycket ombord är stängt, men viss underhållning fanns. Dansgolvet hade blivit sittplatser så att publiken förblev sittande.
Ystad hälsar välkommen och gästerna fick gå ut från bildäcket i aktern den här dagen.
Vi lämnade Mjölby och kom till vårt nästa stopp som var Stockholm. Det var länge sedan vi var där, så det var på tiden. Det var några dagar sedan om någon minns (det kom en midsommar emellan)
När vi checkade in på vårt hotell hade vi turen att vårt rum var upptaget. Kunde vi möjligen godta en uppgradering? Beslutet var inte alls svårt. Självklart tackade vi ja.
Tack för den uppgraderingen. Inget problem alls för oss.
Livet är ibland upp och ner. Här är det jag som står för det! Spegeln på väggen såg till att jag hamnade lite på huvudet.
Vi bodde inte långt från Gamla Stan så vi gick över Guldbron och simsalabim var vi där på Järntorget. Strålande sol och nästan 30 grader.
Vi gick omkring lite och hamnade så småningom på Agaton, ett ställe som gillas av mina barn när dom jobbar i Stockholm.
En ceasarsallad satt fint i värmen. Mycket och gott!
Självklart satt vi ute och njöt. Avstånd mellan borden såklart, vilket var skönt!
Vi gick hem till hotellet på ganska trötta ben och fotboll stod på schemat innan vi somnade.
Utsikten från hotellrummet var inte alls fel och det var ljust länge innan solen behagade gå ner för att låta skymningen sänka sig över vår Huvudstad.
Nästa morgon och dag hade vi mycket att göra. Skönt då att lägga sig för att sova och tanka energi!
Vi var glassugna i värmen och bestämde oss för att ta en bensträckare i Mjölby och träffa vänner som vi inte har sett på länge nu, på grund av covid.
Vi kom oanmälda och vännen Veronica tappade bokstavligen hakan. Hon är en granne till oss i Thailand och covid har satt stopp för att träffas.
Först såg vi skylten till deras butik där dom säljer och skapar retrokläder från 50-talet. Det är nostalgi att komma in i butiken och se 50-talets prylar.
Någon som känner igen det här? Jag gjorde det och blev alldeles lyrisk. Det var som att slungas tillbaka till min barndom när jag köpte dessa tablettaskar.
Ni får följa med i nostalgins tecken och 50-talet.
Här finns kläder för den som tycker om stilen som fanns då. Jag tänker på Grease, en musical som speglar den tiden.
Någon som minns den här tiden?
Det var så roligt att få en bensträckare hos Veronica och se tillbaka på min barndom. Bäst av allt var att köpa en glass och att träffa en god vän!
Naturligtvis måste man besöka Ystad om man bara är ca 2 mil bort. Vi ville se den gamla delen och med gamla delen menar jag bebyggelsen sedan medeltiden, som är otroligt väl bevarad. Tyvärr har Ystad kommun missat att upplysa oss turister vilka hus vi ser, vem som har byggt huset och vad det en gång har använts till. I Kungälv och i Helsingborg har man satt upp små metallplattor med information om byggnadsminnesmärkta hus. Något att tänka på för Ystads kommun.
Jag har en viss faiblesse för fina portar och den här låg precis där vi parkerade.
Vi gick genast in i gränderna och såg oss omkring.
Inte nybyggt precis. Ledtråden jag fick var skylten ovanför dörren. Karl XII:s magasin. Jag sökte på nätet och hittade att det troligen är Kemnerska gården, vilken användes som magasin och byggdes 1520. Det sägs att Karl XII har bott på gården, men ingen vet säkert.
Här har jag ingen aning om husen, men det är Wallander-stad i alla fall!
Det här är ett annat hus jag har hittat och är Brahehuset , som dateras till sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. Huset har troligen varit huvudbyggnad i adelssläkten Brahes stadsgård.
Vi gick vidare mot klostret på lite trötta fötter. Det hade blivit många steg.
Klosterdammen med små hus för fåglarna.
Det finns hur många korsvirkeshus som helst i Skåne. Så vackra!
Lite snett, gammalt och intressant. Tyvärr har jag inte hittat något om när det byggdes, men jag vet att det är ett antal år sedan. Helt enkelt många!
Det var trevligt att upptäcka den gamla delen av Ystad. Jag vet att jag snart kommer tillbaka och då är det strand och hav som ska upptäckas
Vi sov så gott den första natten på vårt B&B i Peppinge och skulle smida planer för dagen. Vad skulle vi hitta på? Peppinge ligger ”nära till allt” så det var bara att välja, men först..
…en god frukost ute i det fina vädret. Vi kom fram till att Sandhammaren med sin fina strand och fyr plus Kåseberga skulle bli en bra start på utflyktsdagen.
Stranden hittade vi! Vilken WOW-känsla. Varför åka utomlands för sol och bad när detta finns? Ingen fyr där.
Ingen fyr åt det hållet heller förutom två antikviteter som stod där och var vackra!
Där är den ju, en bit inåt land. 100 meter eller så. Vi såg den inte på nervägen, men stod plötsligt där när vi åkte hem. Tyvärr var den stängd för besökare just när vi var där.
Fyren har stått där i mer än 150 år och är fortfarande i bruk. Ett blink var 5:e sekund för att varna sjöfarten för faror som lurar därute på havet. Gattet här utanför är känt för att vara en av norra Europas största skeppskyrkogårdar, så varning via fyren är viktig. Ni kan läsa mer om fyren HÄR
Något fyrbesök blev det inte utan vi fortsatte till Kåseberga. Tyvärr så missade vi alla gula rapsfält, men fick vallmokullar och fält istället, vilket vi var mycket nöjda med.
Vi från Västkusten njuter dubbelt eftersom vallmon lyser med sin frånvaro hos oss.
Det känns nästan som ljunghedarna i Skottland. Naturen är fantastisk.
Mitt i spenaten (vallmon) med en utsikt över Kåseberga hamn. Man kan ha det sämre.
Härligt efter en ganska lång utflyktsdag att bara lägga sig i solen och må bra!
Efter vår bensträckare i Laholm åkte vi direkt till Österlen i Skåne och vårt boende för några nätter. Vi har aldrig bott på B&B förut och ville ge det en chans. Vi visste att det skulle vara lite bättre än vandrarhem och kollade upp Peppinge B&B.
Viktigt för oss var att lakan, handdukar, toalett och dusch fanns på rummet!
Vi checkade in och gick sedan på upptäcktsfärd för att titta på området.
Det ser mysigt ut redan innan man kommit in på tomten.
Det finns många ställen att slå sig ner på och bara vara.
Vi fick rummet alldeles intill den stora uteplatsen. Det är rummet med den röda dörren om någon undrar!
Blommor finns lite överallt att vila ögonen på.
Jag tycker om när det står blomkrukor lite överallt.
Vi vill alltid kolla in läget på nya platser och vår första koll avslutades med att beundra detta ljuvliga blåregn, en växt jag aldrig har sett förut.
Installerade och färdiga för att upptäcka Österlen, en del av Sverige som jag aldrig tidigare har besökt!
På väg ganska långt hemifrån är det skönt med en bensträckare på halva vägen. Jag hade räknat ut att Laholm var ganska precis där vi skulle stanna, äta lunch och ta en promenad. Laholm ligger vid Lagan i Södra Halland och är dessutom Hallands äldsta stad med stadsprivilegier sedan 1200-talet. En bensträckare innebär också en promenad och jag hade tagit reda på att stadskärnan har ett område som heter Gamleby. Naturligtvis ville vi ta en promenad där innan vi åt lunch och for vidare.
Vi träffade goda vänner där som hade tagit sig upp till oss för en träff, promenad och lunch tillsammans. Jätteroligt!
En hästskoglob som prydnad och skydd för blommorna såg vi med en gång!
Husen i Gamleby är gamla och gatorna är kullerstensgator. Så fint!
Här har man ett litet hus på dörren för småfolk. Kanske kan dom små knytten vakta huset när ägarna är borta!
Jag skulle önska att detta huset kunde berätta sin historia. Vilka har bott här, hur hade dom det och vad sysslade folket med?
Ett sista besök på torget innan vi for vidare på vår lilla resa! Så skönt att ta en paus efter halva sträckan!
