Promenad i Falkenberg

Vi brukar åka till Vallarnas Friluftsteater och titta på genrepet av årets upplaga av och med gänget med Annika Andersson, Jojje Jönsson och Siv Carlsson i spetsen. 2017 var inget undantag, men vi åkte tidigt och ville ”göra” Falkenberg innan föreställningen.

Först parkerade vi bilen innan vi promenerade in till Falkenberg, en lite småstad på Västkusten som lever upp sommartid. Promenaden gick över Tullbron som byggdes 1756 – 1761 och det påstås att det är Sveriges vackraste stenbro.  Förr kunde man inte passera bron utan att betala tull och då blir det glasklart  var namnet kommer ifrån.

Vi gick in i Gamla Stan och visste inte riktigt vad vi skulle hitta. Här var det i alla fall fler än vi.  Det är utanför S:t Laurentii Kyrka. Det skulle bli ett bröllop där lite senare.

Vi gick in och tittade i den gamla kyrkan.  Den byggdes i början av 1300-talet. Brann ner på 1500-talet, men byggdes upp igen.

Det som slog mig v ar att färgerna är så ovanliga för att vara i en kyrka. Vackert. Jag tittade särskilt på målningarna i taket!

Enkelt och stilrent. Jag tycker om det lilla fönstret bakom Jesus på korset.

Den gamla kyrkan ligger fint inbäddad i grönskan.

Vi hittade gamla stan. Den var riktigt mysig och  rogivande att gå omkring där.

Det märks att det är en liten stad. Lördag eftermiddag och allt är tyst och lugnt. Vi var ganska ensamma på gatorna den här lördagen. Falkenberg har ca 20 000 bofasta invånare och dom var inte på stan i alla fall.

Hungern satte in. Vi såg många restauranger, men alla var stängda så vi började dra oss tillbaka mot Vallarna. Det fanns folk som försökte fixa middagen på annat sätt. Ätran är laxrik. Jag undrar om det blev lax till middag för grabbarna på andra sidan bron.

Till slut hittade vi ett ställe som var öppet och det blev högrevsburgare med pommes.  Ganska ok.

Efter maten gick vi utmed Ätran och där fiskades det lax ”på riktigt” Vi såg inte att den här mannen fick napp, men lite längre fram både såg och hörde vi lax som hoppade.  Rundturen i Falkenberg var slut och vi bänkade oss för kvällens föreställning ”Soldat Bom”

Tiden går fort när man har roligt och vips blev det dags att åka hem. Klockan var 22.30, solen var på väg ner och himlen var så vacker. Tänk om det kunde vara så ljust året runt.