…stämmer inte riktigt på mig, men visst vill jag ha salt i maten. Kanske till och med för mycket enligt experterna. Jag har försökt att ha mindre salt i maten och kompensera det med andra kryddor och det går alldeles utmärkt.
Salt som finns i all annan mat som jag köper kan jag inte göra så mycket åt tyvärr!
Risken för högt blodtryck och dess följdsjukdomar ökar med mycket salt och någonstans har jag hört att lederna tar stryk av allt salt som vi sätter i oss. Vi äter dubbelt så mycket av den vita varan är vad som är rekommenderat.
Är det ett arv efter all insaltad mat som gjordes förr för hållbarhetens skull?
TantGlad säger:
Saltaste bönan i stan är du nog isåfall hehe. Du är som min gubbe. Han ska ALLTID salta på mer, fast jag upplyser honom att jag saltat.
Ha en jättefin dag nu OCH STOR KRAM på dig bönan!
18 juli, 2013 — 09:03
Sita säger:
Detsamma gäller här. Mina barn tycker jag saltar förmycket o även kryddar. Men vill ju att maten ska smaka som jag är van. Kram
18 juli, 2013 — 09:27
ansepanse säger:
jag har själv sett upp med saltet ända sedan jag blev diabetiker, extra viktigt då
önskar dig en fin dag
kramar
18 juli, 2013 — 09:39
MICKAN¸.•°`♥✿⊱╮ säger:
Jag har hört man är stark i kärleken när man gillar mycket salt.
Salt höjer definitivt smaken på många rätter men jag har nog inte så väldigt mycket salt i min mat. Det finns förstås några rätter som jag gärna strör lite extra salt på och det är: potatis, avocado, ägg och spaghetti. Då blir det riktigt gott 🙂
Ps
”The Lone Ranger” med Jonny Depp gillade jag som film 🙂 Ds.
18 juli, 2013 — 09:46
Mita säger:
Salt är ju livets krydda sägs det,och utan salt smakar inte maten lika gott. Men visst saltar vi för mycket,jag tillhör dom som syndar.
Men nu i sommarvärmen svettas vi ju ut en hel del salt svett,då tycker jag det är toppengott med sill och färskpotatis..
Kram från en ”salt böna”♥
18 juli, 2013 — 11:44
Inger Maryissa säger:
Jo, det med salt kan vara knepigt, och att veta exakt hur mycket man får i sig
och själv tycker jag det är svårt att vara utan, även om jag försöker tänka på det..
Men undrar hur människor mådde eller drabbades förut när mycket mat var insaltade för hållbarhetens skul…
kanske vi av olika orsaker nu blivit känsligare för alltför mycket saltintag ?
kram
18 juli, 2013 — 16:31
Ruth i Virginia säger:
Som med allting annat – ingen vet säkert. Nyligen har det skrivits artiklar om att salt inte alls är så riskfyllt, som man trott. Ni kommer väl ihåg, när man inte skulle äta smör. Margarin var det rätta. Sen kom man på att oljorna i margarinet inte var hälsosamma, så tillbaka till smöret. Olivolja anses nu var nr 1. Så – ena dagen dehära och andra dagen dedära. 🙂
Jag använder ganska lite salt, för jag tycker att för mycket salt förstör den naturliga smaken av maten, i synnerhet grönsaker.
18 juli, 2013 — 16:56
Veiken säger:
Jag tror att man ska tänka sig för vad man äter, men det är inte alltid så lätt! Min pappa sa alltid: När det är brist på havregryn – är det farligt att äta det och när det är god tillgång är det jättenyttigt! 🙂 Dom vet hur vi ska styras!
19 juli, 2013 — 18:11
Inga Magnusson säger:
Min mamma var sparsam med salt i maten, vilket var ovanligt för hennes generation, så jag är inte heller salt böna! Men gubben här älskar att salta och då får han göra det själv, på tallriken. Det förstör smaken tycker jag.
21 juli, 2013 — 06:40